Annons
X
Annons
X

Yttrandefriheten hänger allt lösare

FÖRBUD | MOT REKLAM OCH BÖCKER

Politikerna knaprar i smyg på yttrandefriheten. Nästa vecka klubbar riksdagen ett förslag som om det går igenom innebär att kriminalvårdens personal från den första april ska fungera som censorer. De ska rycka skrifter och böcker som kan inspirera till brott ur händerna på de intagna. Om censorerna ska behöva läsa hela böckerna eller om det räcker med baksidestexterna är oklart. Men i en demokrati är infor- mations- och yttrandefriheten grundläggande rättigheter även för fängelsedömda.

Håll därför tummarna för att riksdagen tar fasta på Lagrådets kritik om att ingreppets grundlagsenlighet inte är tillräckligt analyserat.

Klart för lagstiftning är förhoppningsvis inte heller förslaget mot könsdiskriminerande reklam som regeringens utredare Eva-Maria Svensson presenterade i går. Ja, den förra regeringens, alltså.

Annons
X

I maj 2005 greppade Göran Persson storsläggan och drämde till mot vad han till s-kvinnors jubel fördömde som näringslivets sexualisering av det offentliga rummet. Perssons indignation klingade dock av och det dröjde till den 27 juli året därpå, mindre än två månader före valet, innan s-regeringen tillsatte den utlovade utredningen. Igår landade den som sagt på integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabunis bord.

Utredaren har rätt i att könsdiskriminerande reklam är otrevlig. Låt vara att den idag inte är så omfattande. Det var till exempel länge sedan jag såg pornografiska tidningar i tidningsstället vid Konsumkassan.

Men visst matas män och kvinnor dagligen med annonser som båda könen kan uppfatta som kränkande. Det betyder inte att Svenssons förslag om förbud mot kränkande kommersiell reklam är önskvärt eller ens att det alls skulle bidra till jämställdheten.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Utredarens högtravande tal om hur hennes variant av reklamförbud skulle främja jämställdheten är i själva verket ren gallimatias. Hur främjas jämställdheten konkret mellan könen av att en statlig smakdomstol rent skönsmässigt avgör vad som är kränkande reklam?

    Någon minns kanske förra sommarens annonskampanjer där man möttes av en rund leende helnaken kvinna i femtioplusålder. Tvål- och krämföretagets avsikt var garanterat inte att reklamen skulle uppfattas som en krän-kande sexualisering av det offentliga rummet för vare sig man eller kvinna. Men tänk om jag eller någon annan får kickar alternativt kräkreflexer när mogna mulliga kvinnor exponerar sig?

    Utredaren menar att det ”allmänna samhällsintresset” av att stärka jämställdheten mellan könen bör genomsyra även bedömningen av den typen av reklam.

    Dagens självreglering på området är förvisso inte perfekt och kan förbättras. Men jämfört med att sälja ut den kommersiella yttrandefriheten för en vattvälling duger Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminering gott.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X