Hela denna artikel är en annons

Materialflödena upphov till lönsamma affärer

Återvinning bidrar inte bara till en bättre miljö, utan har också lagt grunden till många framgångsrika nordiska företag. Ett av dem är norska Tomra, vars produkter du påträffar nära nog dagligen.

Sverige, i den bemärkelsen, hör till ett av de flitigare länderna i Europa. År 2013 producerade svensken 458 kilo sopor i genomsnitt. Av det här gick 153 kilo till materialåtervinning, medan 228 kilo eldades upp och förvandlades till energi.

Foto: colourbox.com / MAXPPPBild 1 av 1

Sverige, i den bemärkelsen, hör till ett av de flitigare länderna i Europa. År 2013 producerade svensken 458 kilo sopor i genomsnitt. Av det här gick 153 kilo till materialåtervinning, medan 228 kilo eldades upp och förvandlades till energi.

Foto: colourbox.com / MAXPPPBild 1 av 1
Sverige, i den bemärkelsen, hör till ett av de flitigare länderna i Europa. År 2013 producerade svensken 458 kilo sopor i genomsnitt. Av det här gick 153 kilo till materialåtervinning, medan 228 kilo eldades upp och förvandlades till energi.
Sverige, i den bemärkelsen, hör till ett av de flitigare länderna i Europa. År 2013 producerade svensken 458 kilo sopor i genomsnitt. Av det här gick 153 kilo till materialåtervinning, medan 228 kilo eldades upp och förvandlades till energi. Foto: colourbox.com / MAXPPP

De goda nyheterna först: enligt OECD väntas 3 miljarder människor ansluta till det vi refererar till som “medelklass” före 2030. Utmaningen består i att ytterligare press sätts på ett redan ansträngt jordklot.

Redan i dag konsumeras mer resurser än vad som kan återskapas naturligt, något som bland annat manifesteras genom Overshoot Day. Det saknas dock inte ansträngningar för att bemöta problemen. Sopor, skräp och avfall betraktas i allt högre grad som tillgångar, där det som tidigare var värdelöst används som en insatsvara vid tillverkning av nya varor.

Sverige ett av de flitigare länderna i Europa

Sverige, i den bemärkelsen, hör till ett av de flitigare länderna i Europa. År 2013 producerade svensken 458 kilo sopor i genomsnitt. Av det här gick 153 kilo till materialåtervinning, medan 228 kilo eldades upp och förvandlades till energi.

Utöver den rena miljönyttan ger materialflödena upphov till stora och bitvis lönsamma affärer. Ett exempel är Ragn-Sells som samlar in gamla däck som förvandlas till gummigranulat. Detta används sedan till tyst asfalt och konstgräsplaner. Klädbolaget H&M erbjuder sedan en tid tillbaka klädinsamling i sina butiker, och investerar nu i forskning om återvinning av textilfibrer.

Men ett av de kanske tydligaste exemplen på återvinningsekonomins investeringsmöjligheter är norska Tomra.

– Tomras affärsmodell är klockren utifrån vårt perspektiv. De jobbar inte bara med återvinning, utan också med sortering, där de bidrar till att skapa mer effektiva processer, säger Katarina Hammar, ESG-analytiker på Nordea Fonder.

76 000 maskiner installerade

Bolaget tillverkar sensorbaserade returmaskiner för tomglas och burkar – de som kan skådas i nära nog alla svenska dagligvarubutiker. Globalt har bolaget nästan 76 000 maskiner installerade, varav 15 200 i Norden. Därmed bidrar Tomra till att över 700 000 ton metaller kan samlas in för återvinning. Mindre känt är att bolaget även tillverkar sorteringsutristning för gruv- och livsmedelsindustrin, vilket ska bidra till mindre avfall och effektivare materialanvändning.

I februari i år lyftes Tomra fram i en rapport av välgörenhetsstiftelsen The Ellen MacArthur Foundation och World Economic Forum. Rapporten belyser potentialen i den cirkulära ekonomin och noterar att Tomras sensorteknologi har funnits på plats i årtionden men att den senaste tidens marknadstillväxt har gett en rejäl skjuts för företaget.

90% av materialet återanvänds

Det stora antalet installerade maskiner bidrar till återkommande intäkter, vilket är det huvudsakliga skälet till att Tomra återfinns i Nordea Nordic Stars – en fond som investerar i nordiska börsbolag. Där finns även finska Lassila & Tikanoja som bland mycket annat samlar in och hanterar avfall från företag och hushåll.

Lassila & Tikanoja är störst i Finland på materialåtervinning. De samlar in och hanterar avfall från företag och hushåll. Avfallet förs till deras återvinningscentraler där det storteras för vidareförsäljning. 90% av materialet återanvänds idag som råvaror eller energi jämfört med 50% historiskt i Finland. Det europeiska avfallsdirektivet stöder trenden mot materialåteranvändning, säger Marie Karlsson, som förvaltar Nordea Nordic Stars.

Läs mer om Nordeas arbete med ansvarsfulla investeringar här.

Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av dess sammansättning, den marknad eller de marknader som fonden är exponerad mot och de förvaltningsmetoder förvaltaren använder sig av.

Nordea Nordic Stars förvaltas av Nordea Investment Funds S.A.

Annons
Annons
Annons