Annons

Ingen fotograferade arbetare som Yngve Baum

”Sprutmålare” är Yngve Baums kanske mest kända bild och har sedan länge ikonisk status.
”Sprutmålare” är Yngve Baums kanske mest kända bild och har sedan länge ikonisk status. Foto: Yngve Baum

Häromveckan avled Yngve Baum. Tillbakadragen till sin person, men mycket energisk och produktiv började han som en av de yngsta eleverna i Christer Strömholms fotoskola 1963-65. I dag har Baums bilder av svensk varvsindustri blivit ikoniska. Här sätter fotoforskaren Niclas Östlind vid Akademin Valand in honom i sitt historiska sammanhang.

Under strecket
Publicerad

”Dop”. Att döpa ett skepp var en högtidlig ritual som samlade Göteborgs notabiliteter. Även kyrkan var representerad.

Foto: Yngve Baum

Varvsindustrin i Göteborg är historia, Yngve Baums bilder påminner om dess gigantiska skala och betydelse för regionen.

Foto: Yngve Baum

Klassperspektivet var viktigt för Yngve Baum, här lunchar arbetarna...

Foto: Yngve Baum

...och där lunchar tjänstemännen.

Foto: Yngve Baum

Arbetarna tog färjan ut till varvet.

Foto: Yngve Baum

Yngve Baum, ”I byggdockan” ur ”Skeppsvarv”.

Foto: Yngve Baum

Yngve Baum, ”Kö” ur ”Skeppsvarv”.

Foto: Yngve Baum

Ett av den svenska fotohistoriens betydelsefullaste bidrag är Yngve Baums dokumentation av varvsindustrin i Göteborg från början av sjuttiotalet. Skildringen tillkom i en tid när fotografin primärt sågs som ett medel att berätta om människors livsvillkor. I centrum stod arbete och boende samt hur de större strukturerna påverkar individers och gruppers möjligheter att forma sin vardag.

Projektets uttalade klassperspektiv – och de krav på förändringar av varvsarbetarnas situation som bilderna ger uttryck åt – speglar den politiska orientering som präglade decenniet efter 1968. Yngve Baum övergav aldrig sitt starka engagemang och den solidariska hållningen präglar både hans stillbilder och dokumentärfilmer, men också hans syn på fotografins roll i samhället.

Annons
Annons
Annons