X
Annons
X
Recension

Whitney Whitney nådde hjärtan – men fick inte blotta sitt

Kusinen Dee Dee Warwick förgrep sig på henne, hennes far stal från henne. I nya dokumentären "Whitney" hittar regissören Kevin Macdonald en djup ström av sorg och slitningar i Whitney Houstons liv.

Foto: Nonstop entertainment
Läs mer om Veckans biofilmer

Våren 2010 var det jaktsäsong på Whitney Houston. Den våren, i kölvattnet av albumet "I look to you", skickades hon nämligen ut på turné. Albumet som kom på senhösten året före hade klassats som en comeback, ett modernt r’n’b-album med ambitionen att återta henne superstjärnestatus.

Turnén var raka motsatsen, en kringresande katastrof som drog runt världen och 3 juni landade på Forum i Köpenhamn. Jag var där. Whitney lallade sömndrucket runt över scenen, sjöng några takter, slutade igen, pladdrade på om Michael Jackson och sin hemlängtan. Bara någon halvtimme in hade halva publiken gått. Jag satt på pressbänken nere på golvet och minns de två festklädda väninnorna på raden framför som sorgset sjönk ihop i sina stolar. Och jag minns att jag sneglade åt sidan och noterade kroppsspråket hos mitt skrå: händer framför munnar, uppspärrade ögon, axlar och huvuden som lystet ryckte till vid varje falsk not och sluddrigt mellansnack.

Foto: Nonstop entertainment Bild 1 av 5

Whitney Houston.

Foto: Gavin Smith/IBL Bild 2 av 5

Whitney Houston växte upp i Newark som den yngsta av tre syskon. På bilden är hon tio år, året är 1973.

Foto: IBL Bild 3 av 5

John, Witney, Bobby och Cissy.

Foto: Nonstop entertainment Bild 4 av 5

John and Whitney.

Foto: Nonstop entertainment Bild 5 av 5
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X