Vittert samhälle måste ut och visa sig i samhället

Under strecket
Publicerad
Annons

GÖTEBORG De flesta göteborgare är säkert ovetande om vad Kungl vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg är för något. Ändå är detta en av få akademier, bland många bildade på 1700-talet, som i dag är högst levande vid sidan av de mest kända i Stockholm. ”Samhället” har verkat till vetenskapens och det vittras fromma i 225 år. - Vi är för blyga. Vi måste marknadsföra oss bättre och visa allmänheten vad vi gör, manade Samhällets ordförande professor Martin Fritz under en paus i jubileumskonferensen på torsdagen och fredagen betitlad ”Ljus över landet? - Upplysningen som drivkraft i 1700-talets svenska vetenskap och vitterhet.”

Ett steg på vägen till ökat ”kändisskap” är en utställning på Göteborgs stadsmuseum, ”Mot bättre vetande under 225 år” som invigdes under konferensen. Den är strategiskt placerad utanför konferenshallen, som flitigt utnyttjas av företag och organisationer. Och Stadsmuseet skall från i höst vara den månatliga mötesplatsen för Vetenskaps- och vitterhets-samhället, vilket gläder museichefen Gunnar Dahlström. Det är ju Samhället som varit förälder till Göteborgs museer, universitet och bibliotek och det var här i Ostindiska huset man först hade sina lokaler. Martin Fritz, med ekonomisk historia som specialitet, inledde med en livfull skildring av en liten avkrok som genom sitt geografiska läge fick en internationell prägel och därmed förutsättningar för att det skulle falla lite ljus över 1700-talets Göteborg. Alla var naturligtvis spända på vad Uppsalaprofessorn Tore Frängsmyr skulle säga, tio år efter sin bok ”Sökandet efter upplysningen”. Skulle han vara lika provokativ i dag och hävda att vi inte haft någon upplysning i Sverige? Ja, det var ekonomin som styrde, konstaterade han. Och svaret på en direkt fråga blev att upplysningstiden kanske kom till Sverige - men inte upplysningen. Sin grunduppfattning hade han inte ändrat men han ville nu mera betona enskilda insatser.

Annons
Annons
Annons