Annons
X
Annons
X
Ledare
Gäst

Vitryssland: ett år av bakslag för EU:s mjukare linje

För ett år sedan upphävde EU sanktioner mot Vitryssland. De hade införts som svar på den vitryska regimens brott mot mänskliga rättigheter, men togs bort utan att människorättsläget hade förbättrats. Civil Rights Defenders kräver att EU åter sätter hård press på Vitryssland att respektera de mänskliga rättigheterna, skriver företrädare för organisationen.

Säkerhetsrådet
Lukasjenka - 22 år vid makten tack vare våld och förtryck. Det är dags för EU att agera igen.
Lukasjenka - 22 år vid makten tack vare våld och förtryck. Det är dags för EU att agera igen. Foto: Alexander Zemlianichenko / TT

I denna oroande tid när mänskliga rättigheter står på spel globalt är det av yttersta vikt att EU är tydligt – politiska och medborgerliga rättigheter ska respekteras av länder som vill samarbeta med unionen.

CRD har gjort en genomgång av EU:s främsta krav på Vitryssland genom åren och undersökt hur Vitryssland levt upp till dem. Resultaten i rapporten Dictatorship no more? EU Sanctions Lifted at the Expense of Civil and Political rights in Belarus är nedslående. Därför måste EU omgående ändra kurs och bland annat inkludera civilsamhället i sin dialog med regimen samt behålla de få sanktioner mot landet som finns kvar.

Alexander Lukasjenka har styrt Vitryssland under mer än 22 år; tack vare valfusk och våldsamt förtryck av oliktänkande har han kunnat hålla sig kvar vid makten. EU har infört sanktioner som svar på regimens människorättsbrott, men lyfte de flesta av dem 15 februari 2016 – utan saklig grund.

Annons
X

Sedan Lukasjenka tog makten har inget val i Vitryssland erkänts som fritt och rättvist av internationella observatörer. EU:s egen bedömning är att försöken att göra framsteg på detta område har varit små och otillräckliga. Ett viktigt argument när EU lyfte sanktionerna för ett år sedan var att presidentvalet 2015 var lugnt.

Men lugnet var i första hand ett resultat av brutalt förtryck av protester mot det riggade presidentvalet i december 2010 då oppositionskandidater och människorättsförsvarare fängslades. EU utökade då kraftigt sina sanktioner. Som mest ingick ekonomiska sanktioner och vapenembargon, frysning av tillgångar och reseförbud för mer än ett hundra högt uppsatta regimföreträdare samt regimkontrollerade företag. 

Artikel 193:1 i strafflagen kriminaliserar verksamhet för oregistrerade organisationer. Det är i de flesta fall omöjligt att få en officiell registrering för människorättsorganisationer, politiska partier och andra som är kritiska mot regimen. De som arbetar för oregistrerade organisationer riskerar två års fängelse. Att ta emot pengar från utlandet utanför statens kontroll är också olagligt. Lagen kriminaliserar i praktiken människorättsarbete.

Myndigheterna fortsätter att använda en rad metoder för att undertrycka oberoende medier; från distributionsförbud till politiskt motiverade åtal mot journalister. Enskilda reportrar utsätts ofta för trakasserier, hot och höga böter.

Ett antal oppositionsledare och aktivister har dömts till oproportionerligt höga böter som straff för att de organiserat eller deltagit i offentliga möten. Antalet godtyckliga gripanden har minskat, men istället ersatts av höga böter. Civil Rights Defenders studie visar att regimkritiker i genomsnitt fick sju gånger högre böter 2016 än under föregående år. Människorättsorganisationen Viasna har dokumenterat 484 fall 2016.

Mellan februari 2016 och idag avrättades fyra personer i Vitryssland, att döma av den information som finns tillgänglig. Ytterligare fyra dödsdömda väntar på avrättning. En domstol i huvudstaden Minsk dömde Siarhei Khmialeuski till döden samma dag som EU permanent lyfte de flesta av sina sanktioner mot Vitryssland 15 februari 2016. Den 5 november 2016, bara dagar innan representanter från EU: s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik skulle besöka Vitryssland, avrättades tre fångar i Minsk. Cirka 400 personer har avrättats i Vitryssland sedan landet blev självständigt 1991.

Lukasjenka släppte sex politiska fångar före presidentvalet 2015, men förklarade dem inte oskyldiga. Det innebär att de inte kan ställa upp i val och kan bli arresterade när som helst. Idag finns tre politiska fångar i vitryska fängelser.

De första sanktionerna EU införde mot Vitryssland var kopplade till försvinnandet av fyra oppositionsaktivister 1999 och 2000. Dessa fall är fortfarande olösta. Sanktionerna finns kvar, men ska ses över av EU innan 28 februari i år.

Vår studie visar att EU: s beslut att häva sanktionerna i februari 2016 inte kan motiveras med ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Vitryssland. De flesta vitryska människorättsförsvarare som vi har intervjuat för rapporten tror att EU:s beslut grundade sig på geopolitiska överväganden. Den väpnade konflikten i grannlandet Ukraina ses som en av anledningarna; Lukasjenka har varit värd för fredssamtal i Minsk sedan mitten av 2014. I januari 2017 offentliggjordes också att Vitryssland har tecknat ett avtal med EU om att bygga läger för flyktingar som försöker att komma in i EU.

För att påverka människorättssituationen i landet och för att återfå det vitryska civilsamhällets och omvärldens förtroende för EU som en försvarare av mänskliga rättigheter, måste unionen:

– sätta hård press på Vitryssland att fullt ut respektera FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR);

– kräva att Vitryssland ratificerar och vidtar omedelbara åtgärder för att implementera ICCPR:s fakultativa protokoll II om avskaffande av dödsstraffet;

– inkludera företrädare för det civila samhället i människorättsdialogen mellan EU och Vitryssland. Om regimen vägrar bör EU avstå från människorättsdialogen och fokusera på att föra upp människorättsfrågor i alla andra möten med regimen;

– förlänga vapenembargot och sanktionerna mot de fyra medlemmarna i Lukasjenkas säkerhetstjänst som anses ansvarig för försvinnandena av fyra politiska aktivister 1999 och 2000.

JOHN STAUFFER är biträdande chef för Civil Rights Defenders, JOANNA KUROSZ är organisationens Eurasienchef.

Annons

Lukasjenka - 22 år vid makten tack vare våld och förtryck. Det är dags för EU att agera igen.

Foto: Alexander Zemlianichenko / TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X