Mikael Mölstad:Visst spelar pengarna roll för vinsmaken

Mikael Mölstad

Hur dyrt ska ett vin vara för att smaka gott? Det är en fråga jag ofta får. Första tanken är förstås att det är omöjligt att svara på. Men faktum är att det går att reda ut. Häng med på en utflykt i subjektivitet.

Under strecket
Publicerad
Annons

Vi dricker allt dyrare viner. Det vill säga: Vi vindrickare har under det senaste decenniet tyckt att det varit värt att satsa en tia extra per flaska i snitt. I dag är medelpriset för en såld flaska rödvin på Systembolaget hela 95 kronor och för de vita 86 kronor. Men frågan är: Har det varit värt att lägga ner dessa extra pengar för att få ett godare vin?

Mitt svar är: Ja! Som jag skrivit om tidigare finns det all anledning att komma upp i dessa summor för ett vin. Även om vinet inte måste bli godare, vilket är en subjektiv upplevelse, finns åtminstone en stor chans att det är bättre. Ett 100-kronorsvin ger vinproducenten närmare 40 kronor för innehållet i flaskan. Ett 60-kronorsvin ger motsvarande mindre än 10 kronor. Jag kan lova att 30 kronor extra betyder mycket när man ska göra vin.

Frågan är då hur mycket mer pengar vinproducenten kan lägga på ett enskilt vin för att göra det ännu bättre och godare.

När jag frågat kunnigt folk blir svaret runt 200 kronor. Alltså: Oavsett hur mycket tid producenten satsar på sin vingård, hur mycket pengar som läggs ut på skörde­arbete och vinifikation, går det inte att kosta på mer för att göra innehållet i en flaska. Så länge vi bara pratar om vin, inte om att pimpa etiketten med diamanter och hälla guldflagor i buteljen. Allt över 200 kronor handlar då om varumärke och status.

Annons
Annons

Om du inte tänker berätta vad du serverar för vin: Ta ett billigare

Med detta sagt går det dock inte att säga att ett vin som är tre gånger dyrare smakar tre gånger godare. Men det intressanta är att många forskare försökt reda ut detta. Deras sanningar är mycket intressanta att ta till sig.

En av de mest kända studierna gjordes för runt tio år sedan. Idén var enkel, men smart. Forskarna lät utföra tusentals blindtester på försökspersoner. I testet ingick fem viner som påstods ligga i fem olika prisklasser utan att någon visste vad som var vad.

Resultatet var entydigt. Det fanns inget samband mellan dyra viner och större uppskattning. Det var till och med så att det fanns en mer negativ uppfattning om vinerna som kostade mest. Med andra ord: Om vi inte vet vad vinet kostar är det mycket svårt att bedöma vilket som är godast.

Om vi inte vet vad vinet kostar är det svårt att bedöma vad som är godast.

Men det finns ytterligare en sanning som är än mer spännande. När forskarna lät försöks­personerna veta priset på vinerna blev resultatet helt annorlunda. Det dyraste blev godast och det billigaste smakade just billigast.

Det luriga var också att några av de fem vinerna var exakt samma – bara med två angivna priser. Detta förändrade ingenting. Med andra ord: Om vi vet vad vinet kostar blir de dyrare genast godare.

Du tänker säkert att det bara är ren suggestion. Jovisst, men inte heller det är hela sanningen. När forskarna studerade hur hjärnan reagerade på vinerna fann de att ett vin triggar olika delar beroende på vad vi förväntar oss. Med ett dyrt vin förväntar vi oss ett bättre och godare vin.

Och faktum är att kunskapen om priset aktiverar fler upplevelsecentra i hjärnan. Med andra ord: Ju mer subjektiva förväntningar vi har i våra upplevelser desto bättre blir de. Dags alltså att hylla subjektiviteten.

Bra att veta nästa gång du bjuder på middag. Om du inte tänker ­berätta vad du serverar för vin: Ta ett billigare. Annars ska du skryta så mycket det går. Då kommer gästerna att fullkomligt överösa dig med beröm över ditt goda vinval.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons