Recension

Orbitór. Höger vingeVisionär med lyrisk vingbredd

FULLBORDAT Det finns små glänsande berättarpärlor i Mircea C˘art˘arescus avslutande del i ­”Orbitór”-trilogin, där allvar varvas med groteska ­inslag. Rent bländande är de poetiska avsnitten där fantasi­rikedomen går hand i hand med den exceptionella stilkonsten, skriver Jeana Jarlsbo.

Under strecket
Publicerad
Annons

Med romanen ”Orbitor. Aripa dreaptă” fullbordade Mircea Cărtărescu förra året trilogin ”Orbitór”, ett imponerande projekt utan motstycke inom den ­rumänska litteraturen efter 1989. Romanen finns nu utgiven på svenska under titeln Orbitór. ­ Höger vinge.

Liksom de två första delarna, ”Vänster vinge” (2004) och ”Kroppen” (2006), är ”Höger vinge” uppbyggd i flera narrativa skikt, olika till sin karaktär och intensitet, med tyngdpunkt på den delvis fiktionaliserade självbiografiska delen. Det är barnet Lill-Mirceas upplevelser i kommunisttidens Bukarest – här förvandlad till en mytologiserad, fantasieggande, stundtals hallucinatorisk stad – men också den vuxne berättaren Mirceas erfarenheter av kommunismen till och med den rumänska revolutionen 1989.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons