Annons

Vindkraft och bilar hot mot svenska världsarv

Drottningholm med omgivning blev 1991 Sveriges första världsarv på Unesco:s lista. Ett återkommande hot har rört den kraftiga trafiken genom området.
Drottningholm med omgivning blev 1991 Sveriges första världsarv på Unesco:s lista. Ett återkommande hot har rört den kraftiga trafiken genom området. Foto: Pontus Lundahl/TT

Globalt förstörs världsarven av krig och terrorism. I Sverige hotas de istället av sådant som gruvdrift och byggnadsprojekt. Nu presenteras en ny nationell strategi för att bättre skydda landets unika kultur- och naturarv.

Under strecket
Publicerad

Mats Djurberg, generalsekreterare vid Svenska Unescorådet.

Foto: Svenska Unescorådet Bild 1 av 10

Det samiska kulturlandskapet Laponia klassades som världsarv 1996.

Foto: TT Bild 2 av 10

Det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining provborrar efter järnmalm i Kallak utanför Jokkmokk. 

Foto: Ola Axman/TT Bild 3 av 10

I den medeltida stadskärnan i Visby råder det en intressekonflikt kring tre fastigheter vid Södertorg.

Foto: TT Bild 4 av 10

Ett nytt kulturhus planeras på det världsarvsskyddade Stortorget i Karlskrona.

Foto: Illustration: MIR Bild 5 av 10

Skogskyrkogården i Stockholm fick världsarvsstatus 1994.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 6 av 10

Sex modulhus för nyanlända planerades invid Skogskyrkogården, men efter kritik drogs bygglovet tillbaka.

Foto: Stockholmshem Bild 7 av 10

På Öland har en infekterad konflikt kring världsarvet rört utbyggnaden av en rad vindkraftverk.

Foto: Bengt Ekman/TT Bild 8 av 10
Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 9 av 10

Hällristning i Tanum.

Foto: Mikael Gustafsson/TT Bild 10 av 10

I veckan presenterades rapporten ”Nationell strategi för världsarvsarbetet” som på regeringens uppdrag har arbetats fram av Riksantikvarieämbetet, i samarbete med Svenska Unescorådet och Naturvårdsverket. Avsikten är att ta fram en nationell strategi för de 15 världsarv i Sverige som finns upptagna på Unescos lista, däribland Drottningholms slottsområde, hansestaden Visby och Skogskyrkogården i Stockholm.

– Syftet är att på olika sätt stärka de svenska världsarven genom ökad information och samordning, säger Mats Djurberg, generalsekreterare vid Svenska Unescorådet. 

I bakgrunden finns ett flertal konflikter runt de svenska världsarvsplatserna. Globalt har hotet mot världsarven på senare år uppmärksammats, inte minst genom förstörelsen av den antika ruinstaden Palmyra i Syrien 2015 och biblioteket i Timbuktu, Mali. Men det är inte bara terrorgrupper som IS som hotar världsarven. 

– Hur tragiska dessa attacker än är så utgör de undantag. En mer omfattande utmaning mot världsarven kommer från samhällsutvecklingen, säger Mats Djurberg. 

Annons
Annons

Mats Djurberg, generalsekreterare vid Svenska Unescorådet.

Foto: Svenska Unescorådet Bild 1 av 2

Det samiska kulturlandskapet Laponia klassades som världsarv 1996.

Foto: TT Bild 2 av 2
Mats Djurberg, generalsekreterare vid Svenska Unescorådet.
Mats Djurberg, generalsekreterare vid Svenska Unescorådet. Foto: Svenska Unescorådet

Världsarv är platser med ett särskilt stort universellt värde, så stort att det angår hela mänskligheten. Enligt Unescos världsarvskonvention ska de platser som tillägnas världsarvsstatus skyddas och bevaras för kommande generationer. En princip som har visat sig lättare att uttala än att upprätthålla. 

2009 fråntogs Dresden sin världsarvsstatus efter att staden byggt en ny bro med fyra vägfiler genom den skyddade stadsmiljön. På Unescos lista över världsarv i fara finns idag städer som Wien, Liverpool och Jerusalem vars världsarvsstatus hotas av stadsutvecklingsprojekt. 

– Det finns en naturlig intressekonflikt i viljan att bevara och utveckla. Det är något vi måste diskutera mer. Vi har under åren haft många intressekonflikter kring våra svenska världsarv, säger Mats Djurberg.

Vilken är utmaningen med att världsarven ska ”bevaras för all framtid”?

– Det är ett enormt åtagande. Jag tror framför allt att det finns en väldigt stor okunskap om vad detta innebär bland myndigheter, företag, regioner och kommuner. Förhoppningen är att världsarvsstrategin ska öka kunskapen och samarbetet. Så som vi ser det är inte världsarven en våt filt som lägger hinder för utvecklingen, snarare motsatsen. 

En kartläggning av SvD visar att mer än hälften av de svenska världsarven är, eller har varit, utsatta för någon typ av intressekonflikt som rör exploatering eller nybyggnation. Dessa är följande:

Gruvdrift hotar Laponia

Det samiska kulturlandskapet Laponia klassades som världsarv 1996.
Det samiska kulturlandskapet Laponia klassades som världsarv 1996. Foto: TT
Annons
Annons

Det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining provborrar efter järnmalm i Kallak utanför Jokkmokk. 

Foto: Ola Axman/TT Bild 1 av 2

I den medeltida stadskärnan i Visby råder det en intressekonflikt kring tre fastigheter vid Södertorg.

Foto: TT Bild 2 av 2

Laponia 

Världsarvet Laponia är ett samiskt kulturlandskap som haft världsarvsstatus sedan 1996. Det pågår nu en bitter konflikt som rör det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining som ansökt om att bedriva gruvdrift i Kallak, tre mil från världsarvets gräns.

Det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining provborrar efter järnmalm i Kallak utanför Jokkmokk. 
Det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining provborrar efter järnmalm i Kallak utanför Jokkmokk.  Foto: Ola Axman/TT

Enligt flera myndigheter, bland annat Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket, riskerar gruvdriften att hota renskötseln och därmed Laponia, som är ett kombinerat kultur- och naturarv. Frågan om gruvdriften ligger nu hos Regeringskansliet för avgörande. Samtidigt har företag som Boliden AB och LKAB fått tillstånd för malmprospektering inne i Laponia. 

Rivningar i Visby

I den medeltida stadskärnan i Visby råder det en intressekonflikt kring tre fastigheter vid Södertorg.
I den medeltida stadskärnan i Visby råder det en intressekonflikt kring tre fastigheter vid Södertorg. Foto: TT

Hansestaden Visby 

Den medeltida hansestaden skrevs in på världsarvslistan 1995. De senaste åren har en konflikt funnits kring rivningen av tre fastigheter på Södertorg, däribland den så kallade Gottgluggen. Beslutet om rivningen har rapporterats till Unesco i Paris, då det anses utgöra en förändring av det unika stadslandskapet. Beslutet om rivning har också mött protester och länsstyrelsen på Gotland har upphävt rivningslovet. Region Gotland har överklagat beslutet som nu ska avgöras av regeringen. 

Annons
Annons

Ett nytt kulturhus planeras på det världsarvsskyddade Stortorget i Karlskrona.

Foto: Illustration: MIR Bild 1 av 3

Skogskyrkogården i Stockholm fick världsarvsstatus 1994.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 2 av 3

Sex modulhus för nyanlända planerades invid Skogskyrkogården, men efter kritik drogs bygglovet tillbaka.

Foto: Stockholmshem Bild 3 av 3

Modernt kulturhus i Karl XI:s örlogsstad

Ett nytt kulturhus planeras på det världsarvsskyddade Stortorget i Karlskrona.
Ett nytt kulturhus planeras på det världsarvsskyddade Stortorget i Karlskrona. Foto: Illustration: MIR

Örlogsstaden Karlskrona

Sedan 1998 finns Karlskrona uppförd på Unescos världsarvslista som ett ”utomordentligt väl bevarat exempel på en planerad europeisk örlogsstad”. Ett nytt kulturhus för över 220 miljoner kronor är planerat att uppföras på det världsarvsskyddade Stortorget. Det moderna kulturhuset som ritats av den danska arkitekten Dorte Mandrup har fått kritik för att inte harmonisera med det historiska stadslandskapet. Byggandet, som planerats att påbörjas under 2020, har anmälts av Arkitektupproret till Svenska Unescorådet. 

Modulhus vid Skogskyrkogården

Skogskyrkogården i Stockholm fick världsarvsstatus 1994.
Skogskyrkogården i Stockholm fick världsarvsstatus 1994. Foto: Staffan Löwstedt

Skogskyrkogården

Skogskyrkogården fick status som världsarv 1994 som ett unikt exempel på hur arkitektur och ett formgivet kulturlandskap sammansmälts till en kyrkogård. I april 2019 presenterade Stockholms stad planer på att uppföra sex modulhus för nyanlända i Pungpinan vid Skogskyrkogården.

Sex modulhus för nyanlända planerades invid Skogskyrkogården, men efter kritik drogs bygglovet tillbaka.
Sex modulhus för nyanlända planerades invid Skogskyrkogården, men efter kritik drogs bygglovet tillbaka. Foto: Stockholmshem
Annons
Annons

På Öland har en infekterad konflikt kring världsarvet rört utbyggnaden av en rad vindkraftverk.

Foto: Bengt Ekman/TT Bild 1 av 2
Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 2 av 2

I ett remissvar på bygglovet påpekade Svenska Unescorådet att ”modulhusen kommer att byggas tätt inpå kyrkogårdsmuren samt att de kommer gå högt över muren och synas mycket tydligt inifrån världsarvet. Det är alltså fråga om ett omfattande visuellt intrång”. Kritiken innebar att bygglovet drogs tillbaka. 

Vindkraft hotar odlingslandskap från stenåldern

På Öland har en infekterad konflikt kring världsarvet rört utbyggnaden av en rad vindkraftverk.
På Öland har en infekterad konflikt kring världsarvet rört utbyggnaden av en rad vindkraftverk. Foto: Bengt Ekman/TT

Södra Ölands odlingslandskap

Södra Ölands odlingslandskap som har brukats sedan stenåldern utsågs år 2000 till världsarv. En infekterad konflikt kring världsarvet har rört utbyggnaden av en rad vindkraftverk. Bakom projektet stod cementtillverkaren Cementa, med ambitionen att jobba med förnybar energi och därmed minska klimatpåverkan. Bygglov för vindkraft beviljades 2013 av Mörbylånga kommun. Unescos expertorgan Icomos varnade dock för att vindkraftsutbyggnaden kunde betraktas som ett så allvarlig ingrepp att området kan ”komma att förlora sin världsarvsstatus”. 2016 upphävde Mark- och miljödomstolen bygglovet på grund risken för områdets naturvärden. 

Trafik skadar Drottningholm

Foto: Henrik Montgomery/TT
Annons
Annons

Hällristning i Tanum.

Foto: Mikael Gustafsson/TT Bild 1 av 1

Drottningholms slottsområde

Drottningholm med omgivning blev 1991 Sveriges första världsarv på Unescos lista. Ett återkommande hot har rört den kraftiga trafiken genom Drottningholm, då Ekerövägen förbi världsarvet utgör Ekerös enda landförbindelse. 

För att skydda världsarvet går Förbifart Stockholm i en tunnel under Lovön. Unescos expertorgan Icomos menar dock att breddningen av Ekerövägen till fyra filer samt upp- och nedfarter till förbifarten riskerar att ytterliga öka biltrafiken förbi Drottningholm – något som på sikt hotar världsarvet. Breddning av Ekerövägen pågår just nu. 

Motorväg genom hällristningsområdet

Hällristning i Tanum.
Hällristning i Tanum. Foto: Mikael Gustafsson/TT

Hällristningsområdet Tanum

Projektet att bygga en sammanhängande motorväg från Oslo till Köpenhamn påbörjades 1985. Planen var att det skulle slutföras i början av 2000-talet. Problemet var att motorvägen gick rakt igenom det unika hällristningsområdet i Tanum som sattes upp på Unescos lista 1994. Det tog dryg 15 år att utreda hur de sju kilometerna förbi Tanum skulle lösas. Dåvarande Vägverket vägrade dra motorvägen runt området då restidsvinsten skulle minskas. När motorvägen invigdes 2015 gick den ändå rakt genom världsarvet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons