Ville inte gå i skolan – nu har Max, 12, fått nytt tics

Max tänkte först inte så mycket på sina tics, men sedan blev det jobbigt.
Max tänkte först inte så mycket på sina tics, men sedan blev det jobbigt. Foto: Johanna Aggestam

När 12-åriga Maxs tics var som värst drog han sig undan och ville varken gå till skolan eller gejma med sina vänner. ”Under två månader var det katastrof rent ut sagt”, säger Max mamma Malin.

Under strecket
Publicerad
En del med tics får något slags förkänning innan ett tics kommer, men inte alla. Max känner inte av det: "Det bara kommer", säger han.

En del med tics får något slags förkänning innan ett tics kommer, men inte alla. Max känner inte av det: "Det bara kommer", säger han.

Foto: Johanna Aggestam
Till slut informerade Max lärare hela klassen att Max inte kan göra något åt ljuden han gör. Det avdramatiserade ticsen både för Max, hans familj och omgivningen i skolan. ”De har varit helt fantastiska”, säger mamma Malin om skolan.

Till slut informerade Max lärare hela klassen att Max inte kan göra något åt ljuden han gör. Det avdramatiserade ticsen både för Max, hans familj och omgivningen i skolan. ”De har varit helt fantastiska”, säger mamma Malin om skolan.

Foto: Johanna Aggestam
Helene Ringberg.

Helene Ringberg.

Foto: Johanna Aggestam
Precis som för många andra jämnåriga är onlinespelet Fortnite en stor del av Max fritidsintresse. När hans ljudtics var som värst kunde han inte spela.

Precis som för många andra jämnåriga är onlinespelet Fortnite en stor del av Max fritidsintresse. När hans ljudtics var som värst kunde han inte spela.

Foto: Johanna Aggestam
Max störs inte av sina tics så mycket nu, men snart börjar han högstadiet på en ny skola, vilket oroar mamma Malin. Men det finns en lösning, säger Max: att bara låta det vara.

Max störs inte av sina tics så mycket nu, men snart börjar han högstadiet på en ny skola, vilket oroar mamma Malin. Men det finns en lösning, säger Max: att bara låta det vara.

Foto: Johanna Aggestam
Annons

När 12-årige Max började få tics förra sommaren visste han inte vad det var – och han tänkte till en början inte heller särskilt mycket på det.

– Det bara kom, automatiskt. Och det gick inte att styra över, berättar han vid köksbordet i lägenheten i utkanten av Helsingborg.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons