Vill revolutionera med 3D-printat hus

Svensk debut för 3D-printat hus tack vare Tobias von Haslingen och hans kollegor.
Svensk debut för 3D-printat hus tack vare Tobias von Haslingen och hans kollegor. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Mobila 3D-skrivare som bygger hus från grunden. Det är framtidsvisionen för Konkretprint som blev först i Sverige med att skriva ut ett småhus i betong. Nu ska ambition och realitet jämkas samman.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Tobias von Haslingen och de två kollegorna Lennart Lindgren och Henrik Ahlberg visar material från tidigare utskrifter. Det finns utmaningar och framtidsplaner.

Tobias von Haslingen och de två kollegorna Lennart Lindgren och Henrik Ahlberg visar material från tidigare utskrifter. Det finns utmaningar och framtidsplaner.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
”Den randiga strukturen är en barnsjukdom. Raka och släta väggar måste vi lösa” säger Tobias von Haslingen.

”Den randiga strukturen är en barnsjukdom. Raka och släta väggar måste vi lösa” säger Tobias von Haslingen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Betonghuset på 24 kvm saknar fortfarande inredning och fönster.

Betonghuset på 24 kvm saknar fortfarande inredning och fönster.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Utrymmet innanför väggen är disponerat för en dusch.

Utrymmet innanför väggen är disponerat för en dusch.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
3D-printade julgranar i återvinningsbar betong från tidigare projekt.

3D-printade julgranar i återvinningsbar betong från tidigare projekt.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

På ett grusigt betongindustriområde i Tumba utanför Stockholm står Tobias von Haslingen. Han är grundare till Konkretprint AB som nådde en svensk milstolpe inom 3D-utskrifter i somras när de printade ut sitt första småhus i betong. Unikt eftersom det är det första av sitt slag i Sverige. Det finns bara ett fåtal hus utskrivna på samma sätt i Europa.

Betonghuset står en bit bort från parkeringen där von Haslingen nu berättar om sina visioner som han hoppas ska nydana byggindustrin och sänka klimatavtrycken.

Det 24 kvadratmeter stora bygget är vare sig färgsprakande eller har extravaganta former. Istället har det en grå, enkel och funktionell stomme, vars ytstruktur tydligt avslöjar att den konstruerats av lager på lager av betong som printats ut ovanpå varandra. Inget konstigt i sig eftersom det är så en 3D-skrivares arbetsprocess fungerar.

Inuti ger husstommens disposition plats för en hall, sovrum, köksdel, och badrum med toalett och dusch.

– Det tog 13 dagar spridda under en kalendermånad att printa. 28 timmars printtid totalt, säger von Haslingen och fortsätter:

Annons
Annons
Tobias von Haslingen och de två kollegorna Lennart Lindgren och Henrik Ahlberg visar material från tidigare utskrifter. Det finns utmaningar och framtidsplaner.

Tobias von Haslingen och de två kollegorna Lennart Lindgren och Henrik Ahlberg visar material från tidigare utskrifter. Det finns utmaningar och framtidsplaner.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

– Tekniken är på frammarsch. Den randiga strukturen är en barnsjukdom. Raka och släta väggar måste vi lösa.

Med sig på plats har von Haslingen två kollegor. Lennart Lindgren, delägare och konstruktör, samt Henrik Ahlberg, projektledare. Alla tre bär lysande gulgröna arbetskläder och skyddsglasögon.

– Här måste man ha hjälm och reflexväst, säger von Haslingen och räcker fram skyddsutrustningen.

– Nästa printer som Lennart designar kommer att bli ännu snabbare. Enklare och större också, fortsätter han.

Tobias von Haslingen och de två kollegorna Lennart Lindgren och Henrik Ahlberg visar material från tidigare utskrifter. Det finns utmaningar och framtidsplaner. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Konkretprint bildades 2015 av Tobias von Haslingen och Maxim Minerskjöld. Den sistnämnde valde dock att lämna projektet 2018. Företaget har fått ekonomiskt stöd från Energimyndigheten på 2,7 miljoner kronor för ett projekt vid namn ”3D-utskrift för en energieffektiv och resurseffektiv byggprocess”. Det totala stödet från alla inblandade aktörer uppgår till 6,7 miljoner kronor.

Det senaste årtiondet har additiv tillverkning eller AM, som metoden också kallas fått genomslag inom olika industrigrenar. Det är exempelvis vanligt att man framställer komponenter, prototyper och maskindelar med hjälp av tekniken. Till exempel inom fordonstillverkning. Bland andra Siemens ligger i framkant vad gäller produktion av AM-maskiner. En annan bjässe på 3D-marknaden är tyska EOS GmbH, som tillhandahåller teknologi för utskrifter i plast och metall världen över.

Annons
Annons
”Den randiga strukturen är en barnsjukdom. Raka och släta väggar måste vi lösa” säger Tobias von Haslingen.

”Den randiga strukturen är en barnsjukdom. Raka och släta väggar måste vi lösa” säger Tobias von Haslingen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Betonghuset på 24 kvm saknar fortfarande inredning och fönster.

Betonghuset på 24 kvm saknar fortfarande inredning och fönster.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Den första 3D-skrivaren togs fram under 1980-talet. Den har även börjat bli en vara riktad åt den breda massan sedan den lanserats som en produkt för hobbybruk.

”Den randiga strukturen är en barnsjukdom. Raka och släta väggar måste vi lösa” säger Tobias von Haslingen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Konkretprints vision är ambitiös. En robotisering av byggindustrin skulle effektivisera både produktionstid och miljöpåverkan, enligt von Haslingen som är övertygad om att AM är början på en omdaning av hela byggindustrin.

Slutmålet för Konkretprint är en mobil 3D-skrivare som kan ställas upp var som helst och som printar på beställning för att på så sätt möjliggöra snabb konstruktion på svåråtkomliga platser.

– Målet är att printa på en klippa på en skärgårdsö utan att behöva spränga först. Istället borrar man bara in vatten, avlopp och el genom ett hål. I harmoni med naturen – det är vår ultimata dröm. Billiga bostäder som vem som helst kan ha råd med, säger von Haslingen.

– Tänk att du köper en tomt. Så ritar man huset, alla ledningar, allting. Och du ser direkt i programmet man ritar i om alla lagkrav uppfylls, tillägger han.

Betonghuset på 24 kvm saknar fortfarande inredning och fönster. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons
Utrymmet innanför väggen är disponerat för en dusch.

Utrymmet innanför väggen är disponerat för en dusch.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Den digitala biten, som von Haslingen och hans kollegor talar om, utförs i så kallade CAD- och CAM-program där alla kalkyler matas in och bestämmer hur utskriften ska bli. CAD är sedan tidigare ett känt arbetsverktyg inom bland annat industri och VVS och i programmen visualiseras konstruktionen så att man kan se designen på skärmen.

Om allt klaffar finns positiva klimataspekter med AM. Cementet, ofta ansett som en miljöbov, kan exempelvis användas mer effektivt.

– Det är en helt fel tanke att vi inte ska använda cement i Sverige. Vi ska använda den rätt. Med hjälp av 3D-tekniken och datorprogram kan vi skapa former så drag- och tryckkraft hamnar på rätt plats och därmed minskar vi betongmängden, säger von Haslingen.

Resterna tas om hand om och återanvänds i nästa blandning.

– När vi tvättar pumpen vet vi hur mycket spill vi har. Vi samlar data för att kunna jämföra oss med byggindustrins snitt. De måste minska mängden material som slängs. Rätt atom på rätt plats för rätt ändamål, säger von Haslingen.

Förutom att utsläpp i samband med logistik minskar är en annan avgörande faktor för koldioxidminimering den så kallade carbon capturing-tekniken, enligt von Haslingen. Den går ut på att man redan vid tillverkningen fångar in koldioxiden och transporterar den till en lagringsplats där den isoleras.

– När cement tillverkas så blir all betong koldioxidnegativ eftersom betongen under sin livstid suger åt sig koldioxiden som släppts ut vid tillverkningen.

Utrymmet innanför väggen är disponerat för en dusch. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons
3D-printade julgranar i återvinningsbar betong från tidigare projekt.

3D-printade julgranar i återvinningsbar betong från tidigare projekt.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Själva 3D-skrivaren går inte att ta patent på men blandningen som Konkretprint använder, liksom programvaran, är hemlig.

Vilka är då de finansiella och tekniska utmaningarna för att vi ska kunna 3D-printa oss fram till ett nytt tillverkningsparadigm? Bägge delar är centrala för att kunna skala upp.

– Materialflödet är för svagt. När vi får mer material kan vi effektivisera printtiden och förbättra resultatet. Vi har begränsade resurser. Med kapital kommer vi kunna göra många delprojekt parallellt. Då når vi slutmålet snabbare, säger Lennart Lindgren.

Varför satsar ingen byggjätte på det här då?

– Marknaden är konservativ. För att övertyga den kommer vi printa de första fullständiga husen själva. I nästa steg är vi underleverantörer till husbyggnationer. Våra kunder ska vara byggföretag som köper våra tjänster, säger von Haslingen.

– Sverige har kanske världens största krav på bostadsbyggande så det är svårt att uppfylla dem. Men det är en fördel. När vi löser den biten står hela världen framför oss. Klarar vi polarklimat klarar vi allt annat, säger Lindgren.

Finns det kompetens nog till detta i Sverige?

– Sverige kommer kompetensmässigt att komma ikapp, säger von Haslingen.

Kollegan Lennart Lindgren anser att Sverige har en hög kunskap inom mjukvara.

– All delkompetens finns men vi måste sätta ihop det till en enhet.

3D-printade julgranar i återvinningsbar betong från tidigare projekt. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Konkretprint saknar ordentlig konkurrens nationellt men välkomnar fler aktörer på marknaden.

– Vi ser världen över att alla som sysslar med detta har olika teknologier. Konkurrens om olika sätt att utföra utskrifterna på är bra. Då kan man dra lärdom av varandra, säger Lennart Lindgren.

Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons