Annons

”Jag vill inte umgås med mamma – hur gör jag?”

Om du pratar med din mamma – försök vara konkret, råder Jenny Jägerfeld.
Om du pratar med din mamma – försök vara konkret, råder Jenny Jägerfeld. Foto: TT och SvD

Ibland blir det lättare att förhålla sig till sina föräldrars brister om man inser att de faktiskt inte kan bättre. Därmed inte sagt att man behöver acceptera dåligt beteende, skriver Jenny Jägerfeld.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Fråga: Jag har en problematisk relation till min mamma, som under åren varit ganska dominant. Under min uppväxt är det alltid hon som vetat bäst, haft långa utläggningar kring olika saker som jag tyst lyssnat på. Jag har inte känt att jag har kunnat eller haft förmågan att argumentera emot. Jag växte upp med min mamma, min pappa var frånvarande.

När jag själv fick barn ville mamma bli involverad och vara en del av den nya familjen medan jag ville starta en egen familj med min man och våra barn. Det har varit en del högljudda diskussioner där jag försökt markera och säga ifrån hur jag vill ha det. Det fungerar delvis, hon har backat, men det märks ändå att det jag sagt inte når fram.

Annons
Annons
Annons