Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Therese Larsson: Vilken väg tar euron?

Skuldkris, Greklandsoro och eurons snara död – det går inte en dag utan att vi matas med ekonomiska skräckbilder. Och med lösningar. Men frågan är vilket som är bäst, pest eller kolera?

Det är inte utan att det gamla talesättet ”ju fler kockar desto sämre soppa” gör sig påmint just nu. För det verkar finnas minst lika många lösningar på Greklands problem och eurons kris som det finns självutnämnda förstå-sig-påare. Vissa idéer går igen, som vi kan se i faktarutorna här intill, men ingen expert verkar tycka helt som sina kollegor och ibland går de på ren kollisionskurs.

Det är alltså inte helt lätt att veta vem eller vad man ska tro på, speciellt inte som läget hela tiden förändras. När finansminister Anders Borg i veckan lade fram höstbudgeten konstaterade han att krisen förvärrats ytterligare sedan regeringens träff på Harpsund i slutet av förra månaden, och då sänkte han ändå den svenska tillväxtprognosen rejält på grund av oron i omvärlden.

Det enda vi kan vara säkra på är att oavsett vad som sker framöver, så kommer det att göra ont för grekerna och de andra euroländer som nu tvingas dra i nödbromsen. Det finns ingen enkel väg ut ur decennier av korruption, skattesmitande och en livsstil långt över de egna tillgångarna. Alla olika scenarier har sina egna fördelar och nackdelar. Om Grekland skulle lämna eurosamarbetet leder det till ökad konkurrenskraft och en fallande valuta som kan få igång exporten, men även till att importerade varor blir rejält mycket dyrare och i många fall obetalbara för de allra mest utsatta. Det i sin tur skulle driva på inflationen – här spekuleras det om nivåer på 20-30 procent, vilket är ett rött skynke i sig. Hela eurosamarbetet har hittills gått ut på att hålla inflationen på en låg och stabil nivå på runt 2 procent. Å andra sidan kan en hög inflation på sikt minska värdet på den grekiska statsskulden, om man vid en eventuell skuldavskrivning för över lånen till en grekisk ny-drachma.

Annons
X

Ett liknande förslag för USA lade den amerikanska ekonomen Paul Krugman fram, när jag träffade honom i Stockholm för en tid sedan. Nobelspristagaren Krugman menar att den amerikanska centralbanken är alldeles för rädd för inflationsspöket, och att en hög inflation är det bästa sättet för USA att komma tillrätta med sin höga skuldbörda.

Samtidigt fortsätter andra minst lika prominenta ekonomer att envetet varna för just inflation.

Det är alltså inte lätt att avgöra vilka experter som har rätt. Det enda som är säkert är att vilken väg Europas politiker än väljer, så kommer den inte bli rak.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    George Soros, en gång i tiden den svenska kronans baneman. Foto: CHRISTIAN HARTMAN/REUTERS

    Scenario 1: Euro-exit – gör det möjligt att lämna euron

    En av de som engagerat sig i eurons öde är den världsberömde finansmannen George Soros, i Sverige mest känd för att ha spekulerat mot den svenska kronan i början av 1990-talet.

    George Soros skrev i Financial Times att han ser tre åtgärder för att lösa eurokrisen.

    1
    För det första måste bankernas egna kapital öka för att klara att stå emot kriser, här kan det behövas en ny europeisk bankmyndighet.

    2
    För det andra måste det finnas en ”exitmekanism” i eurozonen, länder måste alltså kunna lämna samarbetet. I dagsläget finns inte den möjligheten inskriven i fördraget.

    3
    Dessutom vill Soros se gemensamma euroobligationer. Han anser att svårt skuldsatta länder måste få samma möjlighet att finansiera sina lån som exempelvis Tyskland. ”Annars blir skulderna ohållbara”. Enligt George Soros bör euroobligationerna kontrolleras av eurozonens finansministrar i en politisk motsvarighet till ECB.

    Angela Merkel, Tysklands förbundskansler. Foto: MICHAEL SOHN/AP

    Scenario 2: Euroobligationer eller ej

    George Soros är långt ifrån ensam om att förespråka gemensamma statspapper och de senaste månaderna har euroobligationer debatterats flitigt. Sådana innebär att alla euroländer går i borgen för varandra och gemensamt garanterar att lånen återbetalas. Fördelen är att Grekland, Irland, Portugal och de andra länder som tvingas betala en hög ränta för sina obligationer, skulle få betydligt billigare att låna pengar.

    Å andra sidan kommer de nationer som idag har ett bra kreditbetyg få mycket dyrare lån. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har vid ett flertal tillfällen sagt att hon är helt emot så kallade eurobonds eftersom det uppmuntrar ett fortsatt slösaktigt beteende bland vissa länder, och på det tyska finansministeriet ser man det i så fall som en absolut sista utväg.

    EU-kommissionens ordförande José-Manuel Barroso kommer att lägga fram ett förslag om euroobligationer senare i höst, men även han har erkänt att det inte är någon snabb lösning på skuldkrisen.

    Vid protester i Aten under september brändes eurosedlar. Foto: MICHAEL PROBST/AP

    Scenario 3: Ny-drachma – Grekland återinför sin gamla valuta

    Flera experter, däribland SvD Näringslivs krönikör och Swedbanks analyschef Cecilia Skingsley, vill se en skilsmässa från eurozonen där Grekland återinför sin drachma. En sådan skulle inledningsvis kunna handlas 1:1 mot euron, och sedan tillåtas flyta fritt. Den grekiska centralbanken skulle alltså inte göra något för att försvara en ny-drachma. Samtidigt skulle en massiv skuldavskrivning ske.
    Nackdelen är att lånen i utländsk valuta skulle stiga snabbt i värde i takt med att en ny-drachma faller. För att lösa det föreslår vissa bedömare att lånen läggs om i den nya inhemska valutan, vilket innebär att den största smällen tas utanför Grekland.

    Scenario 4 | Dr. Doom: Ut med Grekland

    Stjärnekonomen Nouriel Roubini, som ofta får smeknamnet ”Dr. Doom”, vill även han att grekerna lämnar euron och återinför drachma. Han säger att det är dags att världens politiker inser att Grekland är bankrutt, icke konkurrenskraftigt och fast i en depression. I en analys för det egna konsultföretaget går Roubini igenom samtliga möjliga scenarier, och kommer fram till att det enda realistiska är att Grekland lämnar eurozonen snarast. Han kallar det senaste stödpaketet från EU och IMF till Aten för ”lurendrejeri” och menar att grekerna måste omförhandla villkoren och kräva skuldavskrivningar. Om nödvändigt ska regeringen Papandreou sätta hårt mot hårt och hota kreditgivarna att ställa in betalningarna, så att de går med på en omförhandling.

    Sedan ska en egen valuta införas, som man låter falla med åtminstone 30 procent. Här tjänar enligt Roubini Argentina som ett gott exempel, eftersom landet gick igenom en liknande process tidigt 00-tal.

    Scenario 5: En ”nordeuro” skapas

    Att Tyskland kommer få stå för stor del av notan, oavsett vad som händer, upprör många i Europas största ekonomi. Den tidigare chefen för det tyska industriförbundet, Hans-Olaf Henkel, vill dela upp euron i en nord- och en sydvaluta. Han förordar att Tyskland, Finland, Österrike och Nederländerna bryter sig loss och skapar en ”nordeuro”. Det skulle ge de kvarvarande länderna i framförallt södra Europa en lägre värderad valuta – vilket skulle stärka deras konkurrenskraft och öka exporten. I Henkels scenario borde även Sverige ansluta sig till en nordeuro.

    – Om inte eurozonen bryts upp blir det som i Tyskland, där rika delstater betalar för fattiga, det vill säga organiserad ansvarslöshet, säger Hans-Olaf Henkel till tidningen Handelsblatt.

    Scenario 6: Status Quo – allt fortsätter som vanligt

    Ett annat, inte helt omöjligt, scenario är att allt fortsätter som hittills. Politikerna fortsätter att hitta ad-hoc lösningar jagade av marknaden. Grekland kämpar på, BNP fortsätter att rasa, arbetslösheten att stiga och landet tvingas till en lång och plågsam interndevalvering med social oro som följd. Många experter oroas av att Europas ledande politiker inte vågar agera och ta de obekväma beslut som krävs, och därför bara skjuter problemen framför sig.

    Annons
    Annons
    X

    George Soros, en gång i tiden den svenska kronans baneman.

    Foto: CHRISTIAN HARTMAN/REUTERS Bild 1 av 3

    Angela Merkel, Tysklands förbundskansler.

    Foto: MICHAEL SOHN/AP Bild 2 av 3

    Vid protester i Aten under september brändes eurosedlar.

    Foto: MICHAEL PROBST/AP Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X