Annons
X
Annons
X

Vilken strategi har Riksbanken nu?

Sverige idag står inför ett i högsta grad reellt deflationshot. Varför Riksbanken valt att inte agera mer kraftfullt tidigare är en gåta. Istället har förtroende för Riksbanken skadats, skriver Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum.

BRÄNNPUNKT | PENNINGPOLITIKEN

Stefan Ingves har fört en hopplös kamp för att motverka ökade bostadspriser genom ett högre ränteläge när problemet finns på utbudssidan – ett för lågt byggande.
Pontus Braunerhjelm

Internationellt går det jättelika penningpolitiska experimentet mot sitt slut. Exceptionellt låga räntor – i vissa fall negativa – har kombinerats med så kallade kvantitativa lättnader där sedelpressarna får finansiera köp av obligationer för att öka tillgången till pengar och underlätta utlåning i en ekonomi. Men i Sverige förefaller en mer offensiv penningpolitik just ha börjat med en välbehövlig men alldeles för sen räntesänkning den 27 oktober i år.

Riksbankens huvuduppgift är att se till att inflationstakten hålls runt 2 procent. Här kan Riksbankens insatser närmast karaktäriseras som ett monumentalt misslyckande, med potentiellt allvarliga och destabiliserande effekter på ekonomin. Under de senaste 10 åren har inflationen endast vid tre tillfällen nått 2 procent. 2013 minskade inflationen (mätt som KPI) under fem av årets 12 månader, var oförändrad två och ökade svagt under fem månader. 2014 har KPI fallit under åtta månader fram till och med november, varit oförändrat i två månader och ökat (0,2 procent) en månad. Andra inflationsmått än KPI visar samma trend men ligger på marginellt höger nivåer.

Annons
X

Resultatet är att Sverige idag står inför ett i högsta grad reellt deflationshot, det vill säga en negativ spiral av fallande priser, minskad efterfrågan och på sikt stigande arbetslöshet. Varför Riksbanken valt att inte agera mer kraftfullt tidigare är en gåta. Istället har förtroende för Riksbanken skadats och deras inflationsprognoser har ifrågasatts, bl a av Konjunkturinstitutet.

Riksbanken har ofta hänvisat till att inflationsförväntningarna varit stabila men det är en sanning med modifikation. På kortare sikt har de vänt neråt markant medan förändringen är betydligt mindre på lite längre sikt. Enligt Prosperas inflationsundersökning har inflationsförväntningarna sjunkit rejält mellan september och november och är nu 0,6 procent på ett års sikt, 1,1 procent på två års sikt och 1,7 procent på fem års sikt. Även i andra länder har inflationsförväntningarna på lite längre sikt fallit. Vad Riksbanken inte tycks inse är att persistenta inflationsförväntningar kan också slå åt andra hållet: om de lägger sig på en lägre nivå kan det vara mycket svårt att nå upp till tvåprocentsnivån igen.

Den historiska räntesänkning som genomfördes i oktober är viktigt därför den signalerar att Riksbanken tar deflationshotet på allvar. Man bör dock inte förvänta sig några större realekonomiska effekter. Räntans betydelse för företagens investeringar överskattas, efterfrågan är en betydligt viktigare komponent. En lägre ränta tenderar visserligen att sänka kronans värde vilket kan öka exporten men återigen krävs att det finns en efterfrågan på Sveriges exportmarknader. På den viktigaste – nämligen EU – går utvecklingen åt andra hållet med närmast nolltillväxt i Tyskland och Frankrike.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    För hushållens del kan det innebära ökade disponibla inkomster och risk för ytterligare tryck uppåt på bostadspriserna. Stefan Ingves har fört en hopplös kamp för att motverka ökade bostadspriser genom ett högre ränteläge när problemet finns på utbudssidan – ett för lågt byggande. När det samtidigt är i de större städerna som arbetstillfällen och framtidsutsikter finns är det i princip omöjligt att vända prisutvecklingen på bostäder genom räntevapnet. Särskilt inte om räntan redan är på låga nivåer, ett beslut om att skaffa sig bostad styrs inte av om räntan är 50 punkter högre eller lägre.

    Frågan är vilken strategi Riksbanken har för framtiden – hur ser plan B ut – när räntevapnet är förbrukat? Kommer också Sveriges Riksbank att ”göra allt som krävs” för att häva den nedåtgående prisspiralen och motverka en allt svagare tillväxt? Förhoppningsvis bibringas marknaden mer klarhet efter Riksbankens möte idag, den 15 december.

    Samtidigt är det viktigt att ha realistiska förväntningar på vad som kan åstadkommas med en mer aktiv penningpolitik. Världens ledande forskare på området hade förväntat sig en mycket snabbare reaktion på de räntesänkningar som skedde under 2009. Effekterna av den mycket expansiva penningpolitiken på den ekonomiska utvecklingen i USA, Storbritannien och Japan är fortfarande i ett utvärderingsskede. Likaså hävdas att den expansiva penningpolitiken har bidragit till ökade inkomstklyftor genom att lyfta värdet på aktier. Även delar av centralbankernas medel, som till exempel ”forward guidance” som bland annat bygger på prognosticerade räntebanor men också till exempel arbetslöshetstal, ifrågasätts allt mer öppet. Ekonomin är för komplex för att trovärdiga förutsägelser ska kunna göras.

    Idag finns en mer nykter syn på penningpolitikens möjligheter. Framförallt måste eventuellt mer radikala insatser från Riksbanken samordnas med en mer aktiv finanspolitik för att öka aktivitetsnivån och undanröja deflationshotet. Vikten av en samordning mellan penning- och finanspolitik förordades redan i Globaliseringsrådets slutrapport. Detta har dock förhindrats av krav på åtstramning, trots rekordlåga räntor och goda möjligheter till offentliga investeringar med potentiellt betydande tillväxteffekter. Väl avvägda finanspolitiska stimulanser är praktiskt taget självfinansierade om de bidrar till en högre tillväxt.

    Att Riksbankens nu tydligt signalerat att man fokuserar på att bekämpa deflationen är ett viktigt steg mot en stabilare framtida ekonomisk utveckling. Deflation utgör på sikt ett större hot mot ekonomin än en eventuell sättning i de svenska bostadspriserna i storstadsområden.

    PONTUS BRAUNERHJELM

    vd Entreprenörskapsforum, professor KTH

    Mer debatt om Riksbanken:

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X