Annons

Livets tunna väggarEn text som är en gåva att få läsa

Går det att läsa av humlans dans?
Går det att läsa av humlans dans? Foto: Michael Probst/TT

Allt levande talar – men vad är innebörden i det som blir sagt? Josefin Holmström läser Nina Burtons essäberättelse om naturens olika språk – och känner hur pulsen sjunker.

Under strecket
Publicerad

Nina Burton.

Foto: Sara Mac Key

Nina Burton är en av de där författarna vars uppdykande i bokhandelskatalogerna har förmågan att göra en särskilt glad. Med sina spränglärda, tålmodigt sökande böcker ”Den nya kvinnostaden” och ”Gutenberggalaxens nova” har hon etablerat sig som en av våra främsta essäister, och även när jag inte håller med Burton har jag alltid stor behållning av att läsa henne. Sådana författare är det ont om.

”Livets tunna väggar” är inget undantag – precis som sina föregångare är denna meditation över naturens tillstånd en ytterst njutbar historia. Anslaget är inte lika ambitiöst som det ibland kan vara hos Burton; här är utgångspunkten den sommarstuga hon ärver och renoverar, och där hon blir mer eller mindre ofrivillig sambo med tjuriga ekorrar, flitiga humlor och myllrande svartmyror. Men i det lilla livet ryms ju också det stora, mikrokosmos omsorgsfullt gömt i makrokosmos.

Annons
Annons
Annons