Vilka var det som byggde våra äldsta borgar?

Arbetare vid utgrävningen av ruinerna av Aranäsborgen vid Årnäs vid Vänern.  Borgruinen undersöktes första gången 1916-1925 av arkeologerna Bror Schnittger och Hanna Rydh.
Arbetare vid utgrävningen av ruinerna av Aranäsborgen vid Årnäs vid Vänern. Borgruinen undersöktes första gången 1916-1925 av arkeologerna Bror Schnittger och Hanna Rydh. Foto: Bror Schnittger

Jag får ofta frågor om svenska fornlämningar – kyrkoruiner och gamla borgar. Följdfrågorna handlar i regel om vem som var ansvarig för bygget, något som ofta är hopplöst svårt att räkna ut.

Publicerad
Annons

Att anlägga en befästning var inte oproblematiskt. Kungamakten motsatte sig sådana privata projekt och sökte i det längsta monopolisera borgbyggandet. En befäst gård var ju en maktresurs som kunde brukas gentemot härskaren under krig och uppror; alltså borde alla svenska borgar kontrolleras av kungens män. Men för att genomdriva denna önskan måste kungamakten ha militära muskler, och det hade den långt ifrån alltid. Följaktligen är det svårt att fastställa huruvida en borg har varit privat eller kunglig.

Den märkligaste av alla svenska 1200-talsborgar, Aranäs (numera Årnäs i Västergötland), är ett sådant exempel. Aranäs anlades längst ut på en udde vid Vänern och skyddades av tre vattenfyllda gravar på landsidan. Huvudbyggnaden bestod av sandstenskvadrar och påminde närmast om en fransk donjon (ett kärntorn) från 1100-talet.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons