X
Annons
X
Recension

Vikingarna på Helgeland Vildare och galnare teater finns inte

Ibsensåpa i tolv delar. Kulturmannen slår tillbaka. Hämnd och kärlek i havsmiljö. Det är svårt att vara man. Ännu svårare att vara kvinna i Turteaterns version av "Vikingarna på Helgeland".

Rollfigurerna Elektra, Sigurd, Dagny, Hjördis, Gunnar och Örnulf i Turteaterns såpa ”Vikingarna på Helgeland”, tolv delar fritt efter Ibsen. Foto: Klara G
Läs mer om Scenhösten 2018

"Prisa ej dag förrän sol gått ner". Det är ett ordspråk som kan tillämpas på Turteaterns "Vikingarna på Helgeland", som ges som följetong i tolv delar, och jag har hittills bara sett de två första.

Idén att mixtra djärvt med Ibsen kommer från regissören Marie Nikazm Bakken, Turteaterns nya konstnärliga ledare, och Fredrik Floen, som här haft ett finger med i det mesta, från scenografi till rollen som den isländske skalden Örnulf, som fått sina döttrar Dagny och Hjördis bortrövade av vikingar från Helgeland.

Rollfigurerna Elektra, Sigurd, Dagny, Hjördis, Gunnar och Örnulf i Turteaterns såpa ”Vikingarna på Helgeland”, tolv delar fritt efter Ibsen.

Foto: Klara G Bild 1 av 3

Avsnitt 2: ”Boys on the beach”. Örnulf söker skydd från stormen i en fiskeby på Helgelandskusten. Där möter han sin gamle fiende Sigurd den starke som rövade bort hans döttrar.

Foto: Klara G Bild 2 av 3

Avsnitt 3: ”Ovädret”. Hjördis blir rasande när hennes man Gunnar berättar att han förlikat sig med Örnulf som en gång dräpte hennes riktiga far Jökul. Hon utkräver hämnd och sporrar dem till att strida. Spelas den 7 december.

Foto: Klara G Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X