Annons
X
Annons
X

”Viktigt att kunna fakturera för uppdrag i styrelse”

Många styrelseledamöter vet inte längre hur de ska deklarera sina inkomster, på grund av en otydlighet kring vad som gäller. Måste de ta upp inkomster som tjänst, eller kan de fortsätta fakturera? Att frågan inte är klargjord skapar osäkerhet, skriver Suzanne Sandler, vd för Styrelseakademien Stockholm.

Suzanne Sandler
Suzanne Sandler Foto: Stefan Tell

DEBATT | STYRELSER

Det har blivit allt vanligare att styrelseledamöter har flera uppdrag. Arvodena faktureras då ofta från ett eget bolag i stället för att tas ut som inkomst av tjänst. Nu är denna modell hotad, vilket i förlängningen kan hämma tillväxten för små och medelstora företag.

Fram till 2009 ansåg Skatteverket att styrelsearvoden skulle beskattas som inkomst av tjänst. Anledningen var att uppdraget som styrelseledamot är personligt och utövas av fysisk person. I undantagsfall kunde styrelsearbete bedrivas i form av näringsverksamhet, förutsatt att den bedrevs ”yrkesmässigt och självständigt”, samt uppfyllde en miniminivå på minst tre uppdrag.

Situationen ändrades 2009 genom en lagändring. Självständighetsbegreppet vidgades och det blev accepterat att personer som arbetade professionellt med styrelsearbete kunde bilda bolag och fakturera sina arvoden därifrån, förutsatt att styrelseledamoten fortlöpande hade minst tre uppdrag samt att uppdragen inte var hänförliga till eget eller av närstående ägda bolag.

Annons
X

I slutet av 2016 ändrades bilden igen, helt överraskande. Då vände sig en enskild person till Skatteverket för att få veta om det var tillåtet att han från sitt helägda bolag fakturerade nio olika bolag för sitt arbete som styrelseledamot, eller om inkomsterna skulle ses som inkomst av tjänst. Till saken hör att mannen var delägare i åtta av bolagen. Skatteverket ansåg att eftersom det förelåg ägarintressen uppfylldes inte självständighetskriteriet. Därmed blev svaret att mannen inte fick fakturera.

Frågan skickades vidare till Skatterättsnämnden, som är den instans om tolkar skattelagen och ger förhandsbesked i skattefrågor. Nämnden hade samma uppfattning som Skatteverket angående faktureringen. Men utöver det skrev nämnden i sitt förhandsbesked att styrelseuppdrag normalt är av personlig art, och att det fanns oklarheter kring uppdragens begränsning i tid och omfattning. Skatterättsnämnden beslöt att styrelsearvodena skulle beskattas som inkomst av tjänst.

Det överraskande var inte förhandsbeskedet till frågeställaren, eftersom han har ägarintressen i de företag där han är styrelseledamot. Men förhandsbeskedet går att tolka som att det generellt inte är rätt att fakturera styrelsearvoden via bolag. Stor osäkerhet har därför drabbat många styrelseledamöter, som nu inte vet hur de ska deklarera sina inkomster. Måste de ta upp dem som inkomst av tjänst, eller kan de fortsätta fakturera?

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Skillnaden i skatt skulle bli stor. Den som fakturerar ett arvode på 10 000 kronor få behålla 62 procent efter skatt. Ska arvodet beskattas som inkomst av tjänst, får ledamoten behålla 34 procent. Det är en försämring med nästan 50 procent (förutsatt att ledamoten använder sig av förenklingsregeln i 3:12-reglerna).

    Förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden har överklagats, både av frågeställaren och av Skatteverket – som anser att det är i sin ordning att fortsätta fakturera såvida kriterierna uppfylls. Men målet lär inte komma upp i Högsta Förvaltningsdomstolen förrän tidigast i slutet av året.

    Frågan blir ändå aktuell redan i år, eftersom styrelserna väljs på vårens stämmor och de valda ledamöterna måste ange hur de vill ha sina arvoden utbetalade. Ett beslut de måste fatta utan att veta vad som kommer att gälla.

    Det finns stora nackdelar med att lämna en fråga som denna hängande i luften så länge. I moderna företag har styrelsearbetet blivit allt viktigare, och är i många fall en förutsättning för expansion och lönsamhet. Ledamöternas kompetens, erfarenhet och engagemang har bidragit till succéer som Accis, Klarna och Netlight Consulting.

    Möjligheten att fakturera sina styrelseuppdrag har kraftigt vidgat rekryteringsbasen för styrelseledamöter och ökat mångfalden när det gäller kön, etnicitet och erfarenhet. 

    Tas den möjligheten bort riskerar styrelsearbetet som sådant att ta ett steg tillbaka mot mindre professionalitet och återgår till att bli en klubb för pensionerade direktörer. Det vore olyckligt om styrelsearbete blev mindre attraktivt för de kompetenta människor som små och medelstora företag är så beroende av för sin utveckling och expansion.

    Suzanne Sandler

    vd Styrelseakademien Stockholm

    Annons
    Annons
    X

    Suzanne Sandler

    Foto: Stefan Tell Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X