Recension

Rättfärdigt krig. Om militärmakt, etik och idealViktiga tankar om etik för Sveriges nya försvar

Under strecket
Publicerad
Annons

Kan man överhuvud taget tänka sig ett rättfärdigt krig? Den principfaste radikalpacifisten svarar naturligtvis nekande på den frågan. För andra är frågeställningen mer komplicerad. De allra flesta torde vara överens om att de allierade under det andra världskriget förde ett rättfärdigt krig mot den nazityska folkmordsregimen och den japanska militarismen. FN-stadgan förbjuder anfallskrig men ger alla stater rätt att försvara sig mot fientliga angrepp.
Folkrätten är stadd i ständig utveckling. Den grundläggande principen om statssuveränitet, som dominerat det statsvetenskapliga och rättsfilosofiska tänkandet i västvärlden sedan den westfaliska freden 1648, har successivt urholkats under de senaste decennierna. Förbudet mot anfallskrig mot andra stater, som formulerades 1945, räcker inte långt i en tid då de allra
flesta av världens konflikter är inbördeskrig. Två av FN-stadgans artiklar - 1 och 42 - ger säkerhetsrådet rätt att ingripa i alla stater för att återställa fredliga förhållanden. Brutala diktatorer kan inte längre avliva det egna landets befolkning utan risk för att världssamfundet reagerar.
Frågan om rättfärdiga krig är onekligen aktuell i Sverige för närvarande. Som bekant ska landets försvarsmakt definitivt organiseras om, från det kalla krigets fasta invasionsförsvar till flexibla insatsstyrkor som ska agera på den internationella arenan.

Annons

Det nya kollektiva försvarssystemet väcker dock många frågor. När, var och hur är det rätt att ingripa för att lösa ett annat lands interna konflikter? Vem ska fatta beslut om ett fredsframtvingande uppdrag i framtiden? Enbart FN:s säkerhetsråd? Nato? USA? Den framväxande supermakten Kina? Den nya afrikanska unionen? Arabförbundet?
Om de problem som kan uppstå, och de moraliska principer som bör styra ett internationellt ingripande, handlar boken Rättfärdigt
krig som nu finns på svenska. Författaren, den norske filosofen Henrik Syse, har forskat på krigets etik och är för närvarande knuten till Prio, det norska fredsinstitutet i Oslo.
Boken kan beskrivas som ett uppfriskande debattinlägg - och en läsvärd handbok för människorättsaktivister. Syse redovisar inledningsvis hur ett antal framstående tänkare - från kyrkofadern Augustinus som var verksam på 400-talet till den amerikanske teologen Paul Ramsey - hanterat begreppet rättfärdigt krig. Därefter diskuterar och problematiserar han de etiska principer som bör styra bruket av militärt våld och humanitära interventioner i krisdrabbade stater.

Annons
Annons
Annons