”Vifta inte bort kostnader för klimatpolitiken”

För att andra länder ska vilja följa efter Sverige krävs en framgångsrik klimatpolitik. Ingen blir imponerad av att Sverige efter en tid plötsligt tvingas dra i nödbromsen. Det skriver Eva Samakovlis och Björn Carlén, Konjunkturinstitutet, i en replik till Anders Wijkman.

Under strecket
Publicerad
Eva Samakovlis och Björn Carlén

Eva Samakovlis och Björn Carlén

Foto: Henrik Hellstrom
Annons
Eva Samakovlis och Björn Carlén

Eva Samakovlis och Björn Carlén

Foto: Henrik Hellstrom
Eva Samakovlis och Björn Carlén Foto: Henrik Hellstrom

SLUTREPLIK | MILJÖMÅLSBEREDNINGEN

Den 10/5 kritiserade vi här på SvD Debatt att Miljömålsberedningens förslag om Sveriges framtida klimatmål saknar konsekvensanalys. Vi menar att denna brist riskerar att leda till onödiga kostnader och skada förtroendet för klimatpolitiken.

I sin replik försöker Anders Wijkman ge sken av att våra synpunkter rör klimatpolitikens ambitionsnivå (15/5). Det stämmer inte. Sverige ska självklart göra sin del av Paris-avtalet. Vad vi riktar allvarlig kritik mot är att beredningen bagatelliserar den svenska klimatpolitikens kostnader och konsekvenser. Härigenom försämras möjligheterna att formulera den smarta omställnings- och fördelningspolitik som skulle kunna imponera på omvärlden. En sådan politik behöver hantera klimatpolitikens effekter på framför allt låginkomsttagare i glesbygd och på företagen.

Annons
Annons

Nyttan av en kostnadseffektiv global klimatpolitik överstiger kostnaden. Det är därför Paris-avtalet kom till. Frågan är inte om utan hur avtalets målsättningar ska realiseras. Att studera konsekvenserna av olika sätt att utforma en svensk politik som är i linje med Paris-avtalet är varken att ifrågasätta eller ta lätt på Paris-avtalet. Inte heller är det att argumentera för lägre globala klimatambitioner.

När det gäller utformningen av den svenska politiken påstår Anders Wijkman att vi blundar för att skärpta krav leder till innovationer. Det gör vi inte. Inte heller blundar vi för att klimatpolitiken kommer att försämra tillväxtsförutsättningar för koldioxidintensiva branscher. Netto blir det inte fler arbetstillfällen. Vi håller med Anders Wijkman om att det inte behöver finnas någon motsättning mellan god välfärdsutveckling och att ta klimatfrågan på allvar. Däremot finns en motsättning mellan god välfärdsutveckling och att inte ta politikens kostnader på allvar.

Anders Wijkman verkar vara osäker på rollfördelningen. Miljömålsberedningens roll är att styrka sina påståenden och förslag med samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Det står tydligt och klart i den kommittéförordning som styr utredningars arbete. Konjunkturinstitutets roll är att förbättra det ekonomiska beslutsunderlaget för den svenska miljö- och klimatpolitiken. Det gör vi bland annat genom att svara på remisser, vilket myndigheter under regeringen är skyldiga att göra. Syftet med remissförfarandet är att granska utredningsförslagen åt regeringen – en viktig del av det demokratiska systemet.

Framtidsanalyser är osäkra. Men det är trots allt bättre att göra ett försök till allsidig konsekvensanalys än att helt undvika det, särskilt när det är stora samhällsförändringar som övervägs.

För att andra länder ska vilja följa efter Sverige krävs en framgångsrik klimatpolitik. Ingen blir imponerad av att Sverige efter en tid plötsligt tvingas dra i nödbromsen på grund av konsekvenser som kunde ha förutsetts med ett allsidigt beslutsunderlag. Utredningen har snart pågått i ett och ett halvt år, utan seriöst intresse för ekonomiska analyser. Det är glädjande att Anders Wijkman nu verkar ha ändrat sin inställning till nationalekonomisk analys genom att öppna upp för goda råd.

Eva Samakovlis

docent i nationalekonomi och chef för Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet

Björn Carlén

doktor i nationalekonomi och forskare vid Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet

Visa diskussion
Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons