Annons
X
Annons
X

”Vi vill skapa en läsande generation”

Släng ut surfplattan och stäng av internet. Är det så vi får fler unga att läsa och förstå det de läser? Nja, Dilsa Demirbag-Sten varnar för att sätta den tjusiga pappersboken på en piedestal.

– Vi vill ju inte skapa en generation som klamrar sig fast vid boken, vi vill skapa en läsande generation.

(uppdaterad)
Läskondis
Vad händer med läsförståelsen när youtube-klipp går före bokläsning?
Vad händer med läsförståelsen när youtube-klipp går före bokläsning? Foto: MALIN HOELSTAD

TRÄNA LÄSKONDISEN | DEL 2

”Lägg undan mobilen och läs en bok, unge!” heter ett av seminarierna på Bokmässan i Göteborg, som inleds på torsdag. Ofta är det till det där som svårigheterna att få barn och ungdomar att läsa kokas ned. Föräldrar sliter sitt hår för att få barnet att välja en bok framför den lysande, flipprande skärmen. ”Jag hade en son som läste böcker, nu kollar han Youtubeklipp på paddan”, suckar en mamma i bekantskapskretsen om sin tonåring som fått en surfplatta i skolan.

Författaren Martin Widmark, läsfrämjare i projektet En läsande klass som SvD berättade om i går, tar ofta upp det katastrofala Pisa-resultatet i Sverige när han åker världen runt och pratar om sina LasseMajaböcker.

– Jag brukar säga: ”Gör inte samma misstag som vi har gjort. Kasta inte Ipads på ungarna”, berättar han.

Annons
X

– Det krävs ett jobb för att bli en bra läsare. Zlatan blev inte sådär bra utan att träna. När du börjar flirta med tekniken och tror att den ska få ungen att läsa är du rökt.

Dino Viscovi, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Växjö universitet, konstaterade i en debattartikel nyligen att den läsande familjen har blivit den surfande familjen och att det har fått konsekvenser för ungas läsutveckling.

**Han påpekar att **spontanläsningen, den som kanske bara innebar att man läste ett reklamblad eller Elloskatalogen, har försvunnit i takt med att den digitala tekniken blivit smidigare.

– Vi har varit bland de mest tidningsläsande i världen och det har gjort att vi har levt i en bokstavskultur i högre grad än andra länder och det måste rimligen ha trimmat läskunnigheten, säger han.

Även Johanna Lindbäck, ungdomsboksförfattare, lärare och Läsambassadör utsedd av Kulturrådet, oroas av den förlorade vardagsläsningen.

– Vi behöver ju inte ens läsa utan kan se klipp och filmer. Föräldrarna tänker inte på vad det innebär om man inte tjatar på barnen som vill spela datorspel hela tiden, säger hon.

Det finns en del projekt där man försöker ta med tekniken i undervisningen och också en del forskning där man utvärderar vad det ger. Men få verkar tycka att det finns en allmänt spridd medvetenhet i skolorna om hur man ska ta till sig den nya tekniken.

– Jobbiga moment och tråkiga saker måste fortfarande göras. Men det här har setts som den nya frälsningen. ”Alla är tillgängliga och alla har datorer, wow!” Det är inte så fantastiskt som man trodde från början, säger Johanna Lindbäck.

En av alla konsekvenser, enligt henne, är att skolor som får datorer och surfplattor i undervisningen minskar anslagen till andra läromedel.

– Svensklärare behöver fysiska böcker, men på grund av utvecklingen kanske man varken har anslag eller något avtal med ett bibliotek.

Samtidigt påpekar hon att det finns fördelar med läsplattor – när elever verkligen använder dem för att läsa på. Det främsta är att ingen ser vad man läser.

– Det är positivt om man behöver läsa en bok som ens klasskompisar läste för två år sedan. Då blir det inte pinsamt. Man kan bli friare i det man väljer. Dessutom kan man ändra storleken och bakgrunden, det kan underlätta för dem med läs- och skrivsvårigheter.

Dilsa Demirbag-Sten, verksamhetsansvarig på Berättarministeriet som driver skrivarverkstäder för barn och unga, tycker att skolorna har blivit bättre på att använda sig av tekniken. Men som med mycket annat blir det en klassfråga, menar hon, det gäller bara i vissa skolor, där man har råd att skicka lärarna på vidareutbildning.

Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet med fokus på läsning, påpekar att elever behöver träna på både traditionell och digital läsning, få en mångsidig läsning. Han hänvisar till forskning som visar att den som har fått mycket övning på att läsa traditionellt, böcker och tidskrifter, har mer läsfärdighet att ta med sig in i andra områden än den som har läst mest digitalt.

– I de flesta andra fall visar ju annars hur mycket du använder något hur bra du är på det. Men när det gäller datoranvändning är det inte de som använder det mest som är bäst läsare digitalt.

Det handlar alltså inte bara om att läsplattan gör att unga i stället för att läsa fastnar i snuttiga filmklipp, utan också om sådant som skillnaden på att läsa på papper respektive digitalt. En färsk studie visade att läsare minns handlingen sämre om de har läst på en e-boksläsare än i en traditionell pappersbok. Även där är forskningen ny och mer behövs.

Men varför skulle Sverige lida mest av det här? De andra länderna i exempelvis Pisa-undersökningen har också tillgång till tekniken, men inte en lika alarmerande nedgång av läsförståelsen. Ett troligt skäl är att Sverige är ett av de mest digitaliserade länderna i världen och tidigt hade en stor spridning av datorer i hemmen.

– Det lite cyniska budskapet kan vara att vi ligger före. Det här kommer antagligen att ses ännu mer i andra länder framöver, säger Ulf Fredriksson.

**Framtiden då? **De flesta verkar eniga om att det måste finns tydligare med i kursplanen för blivande lärare vad den nya tekniken och läsningen innebär.

– Vi måste vara medvetna om hur färska vi är på att läsa på nätet. Dessutom måste man vara medveten om vilken typ av digital miljö eleverna befinner sig i och vad det innebär att de har fått tillgång till spel, filmer och klipp. Det går hur som helst inte att bara dela ut en Ipad och säga ”Grattis!”, säger Johanna Lindbäck.

Att döma ut ny teknik helt är naturligtvis onödigt nervöst. Vi har ju hört det förut. I mitten av förra seklet skulle tv:n konkurrera ut radion. Medieforskaren Dino Viscovi jämför visserligen utvecklingen nu med samma enorma språng som att gå från muntlighet till skriftspråk, men påminner om att i stort sett inget medium har konkurrerat ut något annat genom historien.

**– Om man höjer **perspektivet kan man säga: Vad gör unga med digital teknik? De gör vad de har gjort under hela efterkrigstiden: lyssnar på musik, ser på film och umgås med kompisar. På så vis är det inget nytt under solen, säger han.

Dilsa Demirbag-Sten är trött på ihjälkramandet av den fysiska boken. Hon ser tekniken som ett hjälpmedel som kan användas till ”väldigt mycket bra också”. Hon nämner bland annat hur skicklig spelindustrin är på att lyfta fram berättandet. Och berättande, betonar hon, har vi alla ett behov av.

– Jag kan bli så trött när jag sitter med ett gäng kulturmänniskor. Det pratas om den fysiska boken som något så tjusigt. Jag är också bokromantiker, men det blir lätt lite bakåtsträveri. Där förlorar man nästa generation. Vi vill ju inte skapa en generation som klamrar sig fast vid boken, vi vill skapa en läsande generation.

Annons

Vad händer med läsförståelsen när youtube-klipp går före bokläsning?

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X