X
Annons
X

Vi vill inte betala!

Musik, film, museibesök och tidningar. Gratis är gott och dessutom en rättighet menar många i den nya gratisgenerationen. Men det handlar inte bara om en ungdomsrevolt. Gratisindustrin är också en kassako, ett nytt sätt att få dig att betala. En trend som gör oss alla mer cyniska, menar forskare. Andra anser att välfärden gjort att vi tappat förmågan att göra rätt för oss.

Vårens fildelningsdebatt lanserade plötsligt en ny generation konsumenter - gratisgenerationen som tycker att kultur i form av musik och film är en mänsklig rättighet, precis som socialbidragsnormens minimikrav på tv-licens, dagstidning och telefon.

– Det är helt enkelt en välfärdsfråga; internet är en nödvändighet i dagens samhälle och därför ska alla ha samma rätt till bredband så att de kan ladda ned filmer och musik. På så sätt slipper man ge sina pengar till de stora skivbolagen, säger Tobias Andersson från organisationen Piratbyrån.
Internet är alltså en livsnödvändighet och ska således vara gratis. Men att ladda ned filmer och musik kräver tillgång till bredband, vilket i sin tur kräver bredbandsuppkoppling som trots allt kostar ett par hundralappar i månaden. Pengar som de stora bredbandsbolagen räknar hem i vinst.

– I dagsläget är det naturligtvis så att internetleverantörerna tjänar pengar på de som laddar ned men i långa loppet tycker vi att bredbandsuppkoppling ska vara en kostnad som staten
ska ta. Internet ska vara fritt så som det en gång var tänkt, inte ett forum för kapitalister, säger Tobias Andersson.

Annons
X

Liknande tongångar hörs från organisationen planka.nu som vill att all kollektivtrafik ska vara gratis. I alla fall i ett första led. För 100 kronor i månaden kan man gå med i den så kallade p-kassan som betalar dina böter om du skulle åka fast när du reser utan giltig biljett.

– Visst är de flesta av våra medlemmar i 20-årsåldern, fattiga studenter som pratar i egen sak. Men i ett större perspektiv är det en mänsklig rättighet att kunna ta sig någonstans och därför bör hela systemet vara skattefinansierat, säger Alex Berthelsen på planka.nu.

Resonemanget ekar 70-tal och den naturliga följdfrågan infinner sig - handlar inte gratisfenomenet egentligen om ett uttryck för ungdomens oförmåga att betala för sig? Är det inte en slags revolt som sedan upphör när man skaffat sig en egen inkomst? De som än gång pläderade för planekonomin och medborgarlön hör i dag till den mest kapitalstarka
generationen - 40-talisterna - och de lyser som bekant med sin frånvaro i både pirat- och plankdebatt.

– Till viss del kanske, ungdomar får en allt sämre köpförmåga och då höjs naturligtvis incitamentet för att hitta alternativa vägar för att få tag på det man vill ha. Men det handlar också om ett nytt sätt att se på kultur, att kunna ta del av saker via internet utan mellanhänder och det är en rörelse som inte bara har förgreningar bland unga, menar Torgny Sandgren på Ungdomsstyrelsen, en statlig myndighet som verkar för ungdomsfrågor.
Och enligt Tore Ellingsen, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan, är gratisfenomenet allt annat än en ungdomsrevolt. Han menar att viljan att slippa betala bottnar i den svenska välfärdsmodellen.

– I Sverige har vi länge haft en stor offentlig sektor och vi växer upp med en känsla av att någon annan tar hand om saker och ting. Begreppet "att göra rätt för sig" finns inte längre i samma utsträckning och det får konsekvenser för vår vilja att betala för saker och
ting, oavsett ålder, säger han.
När gratistidningen Metro lanserades för tio år sedan var det många som rynkade på näsan och pratade om dålig kvalitet. Gratistidningen Nöjesguiden hade visserligen funnits ett par år, men att dela ut en dagstidning utan att ta betalt - var det verkligen trovärdigt? I dag finns Metro i 78 städer i hela världen.

– Många trodde att gratistidningen skulle ta läsare av traditionell dagspress men i stället har den lett till ett ökat läsande bland låginkomsttagare och ingen märkbar förändring bland dem som redan hade dagstidningsprenumeration, säger Ingela Wadbring, forskare på JMG, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
I förlängningen tror hon dock att gratistidningarna kan utgöra ett hot mot dagspressen.

– Dagens unga är vana vid gratistidningarna och har inte samma behov av att få en tidning hem i brevlådan på morgonen. Men samtidigt ska vi komma ihåg att medievanor är tröga. Många trodde ju att radion skulle försvinna när tv kom,
konstaterar hon.

Men hur är det med kvaliteten då - betyder gratis sämre kvalitet och lägre krav?

– Det beror ju på vad du lägger i begreppet kvalitet, men vad det gäller gratistidningar har de ju överlevt och fått dem som tidigare inte läst dagstidningar att göra det. Men det är klart, debatt och fördjupning finns ju inte direkt i Metro. Men det är man inte ute efter när man läser den heller, säger Ingela Wadbring.

Och så var det det där med gratis. Visserligen slipper du betala för morgontidningen i tunnelbanan. Men i stället är det andra som står för notan. Gratistidningarna når en stor och bred publik vilket naturligtvis är av intresse för annonsörerna som gärna betalar för utrymmen i tidningen. Och i takt med att allt fler installerar antispamfilter i sina e-postprogram och klistrar upp "nej tack, ingen reklam" på dörren gäller det att hitta alternativa marknadsföringsplatser.

– Det finns inget som är gratis, begreppet är urholkat. Det är mer ett sätt att skapa sig en marknadsplats och det är en metod som används av alla, både näringsliv och stat. Fri entréreformen är ett bra exempel. Museierna vill ha fler besökare, alltså införs fri entré. Men pengarna kommer ju ändå från oss besökare i slutändan och det är inget som politikerna direkt skyltar med, säger Åke Daun, professor i etnologi vid Stockholms universitet.

Han tror att gratistrenden gör oss mer cyniska.

– Reklam är så etablerat i dag att vi oftast genomskådar den bakomliggande orsaken till att någon erbjuder oss något kostnadsfritt. Det medför att vi får en allt mer cynisk inställning till vår omgivning och hela tiden är inställda på att bli lurade. För vi vet någonstans djupt inne att det inte finns något som är gratis.

Läs även

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X