Annons
Border collien är känd för sin intelligens.
Border collien är känd för sin intelligens. Foto: REX/TT

Vi tror vi är överlägsna – för att vi vet för lite

När människogrammatik används som måttstock blir det svårt att bedöma djurs grammatik korrekt. Dessutom får man en uppfattning om att djurs språk är underlägsna människors språk.

Publicerad

I andra kapitlet behandlades präriehundarnas språk. Förutom att präriehundar har olika ord för färg, storlek, typ av rovdjur, attribut och så vidare är ordföljden i en mening (eller snarare utropen i en rad av utrop) avgörande för betydelsen. I den undersökning av hundars grammatik som gjordes med Chaser, hunden som kan skilja på 1 022 olika föremål, visade sig samma förmåga vara viktig: att förstå mer än lösryckta ord. Präriehundar gör detta på egen hand, precis som fåglar, fladdermöss och valar, medan Chaser gör det i relation till sin människa. Ödlor, bin och bläckfiskar har också ett komplext språk och använder inte läten så mycket som kroppsspråk.

För att kunna avgöra om andra djur har en grammatik måste man veta mycket om vilka sätt de uttrycker sig på och vad det betyder. Fortfarande saknar vi tillräcklig kunskap om de flesta arter. Vi vet inte exakt vad intonationen betyder, vi kan inte höra allt, se allt eller känna alla dofter. De studier som nämnts ger därför inget entydigt svar på frågan om huruvida djurs språk har en grammatik och hur den i så fall kan jämföras med människospråks grammatik. De visar dock att frågan inte är konstig. Djurs kommunikation är mer komplex än vi länge trodde, och vi lär oss hela tiden mer om den. Det är alltså inte så att djur inte säger något, och inte heller så att vi människor inte förstår något av det. Verkligheten är mer nyanserad.