Annons
X
Annons
X

"Vi svenskar ser oss som en moralisk stormakt"

Tre fjärdedelar av befolkningen anser att integrationen i Sverige fungerar dåligt. Samtidigt känner fyra av tio svenskar inte någon invandrare från ett utomeuropeiskt land, visar nya siffror från SvD/Sifo. Ändå ses Sverige som en moralisk stormakt.

I en artikelserie granskar SvD integrationen i Sverige, världens mest annorlunda land.

Integrationen i Sverige
[object Object]
Ronald Colimon – här med Rosandra Colimon, 5 – flyttade till Sverige från Haiti 2001. För honom spelar det ingen roll var man kommer ifrån, han umgås med alla. Eeva Haapalehto flyttade hit från Finland 1984. Hon umgås med allt från svenskar till nyanlända men tycker att samhället låtit vissa förorter bli slumområden. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Vi ser ett nytt Sverige växa fram, där ”vi” och ”dom” blir allt tydligare. Flyktingmotståndet fortsätter att öka och integrationen haltar. 46 procent av svenskarna vill att lagar och regler ändras så att färre flyktingar får uppehållstillstånd i Sverige, visar en undersökning som SvD låtit Sifo göra.

När Sifo ställde samma fråga i september i fjol var motsvarande siffra 29 procent.

Integration och immigration är de frågor som svenskarna anser är allra viktigast, långt före traditionella vattendelare som skola, vård och arbetsmarknadsfrågor, enligt SOM-institutet. Samtidigt har Sverige gått från att vara ett relativt homogent folk till ett av de EU-länder som har störst andel invånare med utländsk härkomst i förhållande till landets storlek – i dag är nästan 1,7 miljoner, eller 17 procent av befolkningen född utomlands.

Annons
X

Fråga: Har du någon vän/nära bekant som har invandrat från ett utomeuropeiskt land?

Det blåser snålt. Människor hamnar utanför. Ännu är regeringens ”enkla jobb” mest en lockvara om vad som kanske komma skall. Att det krävs krafttag för att enas under den blågula parrollen, om det är till och med alla politiska partier eniga.

Sysselsättningsgraden för utrikes födda är 68 procent jämfört med 83 procent för inrikes födda. Och bland de som kommit till Sverige och ändå fått ett jobb känner sig en tredjedel överkvalificerade för sitt arbete.

Sten Wennerström, 61, känner inte direkt någon som invandrat. "När jag var yngre så fanns det inte så många. Det var några från Kenya när jag gick i skolan, de var döttrar till ambassadören" säger han. Sonen Calle har många vänner som kommer från andra länder. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Allra tuffast att komma in i samhället är det för människor som kommer hit från länder utanför Europa. Bland de asylsökande i fjol kom de flesta från Syrien följt av Afghanistan och Irak – länder som alla värderingsmässigt och kulturellt ligger längst från Sverige.

Det är något som Bi Puranen, generalsekreterare för det globala forskarnätverket World Values Survey, som undersöker människors värderingar, studerat ingående.

Tolerans kan på ett samhälleligt plan resultera i missriktad snällism.

Sverige är världens mest annorlunda land, har hon slagit fast. Vi har helt enkelt kommit längre än de flesta vad gäller demokrati, jämställdhet och tolerans för det annorlunda. Sverige är också världens godaste land – "gör mer gott än ont" – enligt FN:s och Världsbankens index. Det är förstås något att vara stolt över, men riskerar att skapa bekymmer i mötet med nya svenskar med andra värderingar.

– Toleransen och tilliten är genomgående hög i de Nordiska länderna. Den är djupt grundad, men det vaccinerar oss förstås inte mot populism i alla dess former. Ett annat riskscenario handlar om välvilliga institutioner som vill göra gott, men som riskerar att spä på fördomar genom att inte bevaka att lagar och regelverk följs. Tolerans kan på ett samhälleligt plan resultera i missriktad ”snällism” säger Bi Puranen.

Nikolina Karlssons mamma kommer från Chile och hennes pojkvän från Iran. Det är stor blandning i skolan med många nationaliteter. "De flesta nyanlända håller sig mycket för sig själva. Det beror nog mycket på språket och att de delar samma bakgrund. De har svårt att ta sig in i nya grupper." Foto: Linus Sundahl-Djerf

När sedan barn som kommer från länder där tbc är vanligt kommer till dagis och hostar, så tror andra föräldrar att det är tuberkulos.

Tjänstemän som blundar för den ökade risken för spridning av tuberkulos (Bi Puranen skrev sin avhandling om tuberkulosbekämpning) och inte ser till att hälsoundersökningar görs – av missriktad hänsyn till individen och på grund av rädsla för att peka ut en person eller en grupp av människor – är ett av hennes exempel.

– När sedan barn som kommer från länder där tbc är vanligt kommer till dagis och hostar, så tror andra föräldrar att det är tuberkulos. Och så är jakten igång. Att inte genomföra obligatoriska hälsokontroller riskerar i det här fallet, förutom ökad smittspridning, också att stigmatisera människor.

Denna form av ”snällism” både urholkar medborgarnas förtroende för våra institutioner och drabbar de mest utsatta, konstaterar hon.

Fråga: Hur bra tror du att Sverige klarar att integrera de flyktingar som anlänt de senaste två åren?

Tobias Hübinette är lektor i interkulturella studier vid Karlstads universitet, före detta aktivist och omdiskuterad debattör i frågor som rör ras och vithet, integration och segregation.

– "Svenssonmassan" är inte rasister rakt av på samma sätt som i många andra delar av västvärlden, där man mer öppet kan hata exempelvis judar, romer, muslimer. Antirasismen har istället blivit en central del av dagens svenskhet.

Samtidigt menar han att den svenska antirasismen är ett "vitt projekt”. Och när nu andra än majoritetssvenskar lägger sig i debatten och vill vara med att forma den nya svenskheten – utan vare sig exotism eller stereotyper – så krackelerar bilden av den toleranta nationen, och inte minst när utomeuropeiska invandrare särskiljs i statistiken. Enligt den Sifoundersökning som SvD låtit göra känner 40 procent av svenskarna ingen som invandrat från ett utomeuropeiskt land.

Sverige och svenskarna, vilka är vi i dag och vad står vi för? Den gängse självbilden, att vi hyllar Jante, hukar för Luther och är aningen blyga och introverta, är nog rätt överdriven. Svensken är snarare en integritetshyllande ensamvarg, med stort förtroende för staten och som fortsatt har relativt sett stor respekt för det annorlunda. Det visar bland annat Bi Puranens forskning.

Mahdi Baker, Yasser Koki, Ahmed Aden Back och Farhan Abdikarim. "Vår umgängeskrets är som en Gott & Blandat påse" säger Ahmed "Men det har blivit svårare de senaste åren. När SD trädde fram blev det mer allmängiltigt att utrycka rasistiska åsikter" menar Yasser. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Denna tolerans riskerar att göra oss intoleranta mot andra sätt att se och tänka.

Hon har även mejslat fram "kultur- och värderingskrockar" – ämnen eller åsikter som sticker ut i jämförelse med andra länders uppfattningar och som skulle kunna sägas ringa in svenskheten anno 2016: jämställdhet, religion, nationalism, syn på sex före äktenskapet, abort, uppfostran, skilsmässor, hbtq-frågor, våld i hemmet. Här skiljer sig alltså de Nordiska länderna – och allra mest Sverige – från övriga världsnormen.

– Denna tolerans riskerar att göra oss intoleranta mot andra sätt att se och tänka och att vi ser oss som en moralisk stormakt, säger Bi Puranen.

Kulturkartan som tagits fram via World Values Survey visar tydligt att det är de nordiska länderna som avviker med individualistiska samhällen med en stark stat, där jämställdheten kommit långt och religionen är skymd. Det är vi som är annorlunda och inte tvärtom.

Kunskap om både egna och andras värderingar kanske är en väg att gå för att på sikt kunna skapa ett välfungerande vi?

– Det finns dock en risk att vi målar in flyktingarna i ett hörn och ser dem som icke föränderliga ur ett värderingsperspektiv och det stämmer definitivt inte, säger Bi Puranen.

Forskning visar att vissa värderingar förändras förhållandevis snabbt, medan andra är svårare.

– Jämställdheten är ett område vi behöver fokusera på. Religionen i sig är inte problematisk – vi har religionsfrihet i Sverige – däremot är vår lagstiftning vad gäller alla former av diskriminering viktig – vissa frågor är helt enkelt inte förhandlingsbara. För att åstadkomma en snabbare anpassning till vad som gäller behövs bra utbildning i samhällskunskap, där stor vikt läggs på just värderingar. Denna behöver starta från dag ett vid ankomsten, säger hon.

Yarimar Pereira känner både svenskar och andra invandrare. "Sverige är väldigt öppet, jag kände mig direkt välkommen när jag flyttade hit 2013." Daniel Antonsson har träffat några invandrare genom gymmet, annars känner han inte så många andra än Yarimar. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, nu med en permanent professur vid Oxford University, hävdar att svaret på de största utmaningarna Sverige står inför när det handlar om integration är just – integration. Och det är också något som 77 procent av svenskarna anser fungerar dåligt.

Man får tro på vad man vill och behöver varken plocka lingon eller äta lutfisk

– De som kommit till Sverige kommer att uppleva att det fungerar ganska väl och samhället kan konstatera detsamma. Men alla måste förstå vilka lagar och regler som gäller, acceptera dem och sedan kunna skaffa sig jobb och bostad. Det finns däremot ingen anledning att anpassa människor till svensk kultur, man får tro på vad man vill och behöver varken plocka lingon eller äta lutfisk.

Anton Lithén känner några invandrare i fotbollslaget. David Abaas säger att bortsett från hans familj, som kommer från Irak, känner han nog inga. Erik Lundahl menar att deras umgängeskrets i alla fall siktar utanför Danderyd, till skillnad från många andra där som isolerar sig. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Många talar om en känsla av ett Sverige i sönderfall, vad anser du om det?

– Folk får ha vilka uppfattningar de vill. Men människor kan fortfarande lita på varandra. Där ligger Sverige högt. Vi har däremot ingen forskning som stödjer teorin om det sociala samhällets sönderfall, även om inkomstklyftorna ökat dramatiskt, säger han.

Tillit mellan människor – fungerande socialkapital – leder exempelvis till färre låsta dörrar, lägre kostnader för säkerhetsarrangemang och inte så många advokater och skiljedomare. Det blir helt enkelt lättare att agera både socialt och i förhållande till samhällets funktioner. Om man dessutom litar till samhällets förmåga att producera kollektiva nyttigheter – socialförsäkringar, infrastruktur, ett fungerande rättsväsende – så är det mer självklart att betala skatt eftersom invånarna i ett samhälle med hög tillit även tror att grannen gör det.

Clementine Muller, här med sonen Liam, flyttade hit från Frankrike för tio år sedan. Idag umgås hon mest med människor från Latinamerika, men många av dem är födda i Sverige. Carolina Garcia, med sonen Otis, är född i Colombia och har bott i Sverige sedan hon var 19. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Nästan 80 procent av invånarna i länder som Sverige och Danmark uppger att de anser att man i allmänhet kan lita på andra människor. I Frankrike, Ungern och Grekland är den sociala tilliten 20 procent.

– Om människor uppfattar att politiker, samhällstoppar eller tjänstemän agerar korrupt och orättfärdigt, så är det snabbt fler som inte heller litar på sin granne. Fisken ruttnar från huvudet och nedåt, säger Bo Rothstein.

Man behöver inte gilla nykomlingarna, men om den sociala tilliten kvarstår, har man goda chanser att behålla ett väl fungerande samhälle.

Tillit verkar dessbättre "smitta" och människor som kommer från verkliga lågtillitsländer – Irak, Marocko, Tunisien – och blir väl mottagna i det nya landet, lär känna majoritetssamhället och några av dess invånare, skapar snart större förtroende för sin omvärld, vilket är helt centralt i en integrationsprocess.

– Man behöver inte gilla nykomlingarna, men om den sociala tilliten kvarstår, har man goda chanser att behålla ett väl fungerande samhälle med lagar och regler som inte är förhandlingsbara, säger Bo Rothstein.

"Jag har kommit i kontakt med nyanlända genom att jag sitter i migrationsdomstolen," säger Agneta Clavering. "Men i min bekantskapskrets är det lite dåligt med det." Foto: Linus Sundahl-Djerf

Sverige må vara det "vänaste land uppå jord", men är det en utopi att alla svenskar i framtiden kan få behålla sin kulturella identitet och att vi ändå respekterar varandra?

Vi återvänder till Bi Puranen för att diskutera ett tänkt framtidsscenario.

– Vi har definitivt inte råd att sopa tilliten under mattan, se bara hur synen på EU förändrats under flyktingkrisen. Istället måste vi få med oss institutionerna, våga värna det goda samhället med alla dess tillgångar, bekämpa populismen, men också ställa krav och visa vad som gäller, säger Bi Puranen.

Edward Barawis farfar kommer från Syrien. "Sen har jag en kompis från Turkiet, han jobbar på den lokala pizzerian." Foto: Linus Sundahl-Djerf

Två tredjedelar av MP-väljare säger att de inte känner någon utomeuropeisk invandrare

Annons

Ronald Colimon – här med Rosandra Colimon, 5 – flyttade till Sverige från Haiti 2001. För honom spelar det ingen roll var man kommer ifrån, han umgås med alla. Eeva Haapalehto flyttade hit från Finland 1984. Hon umgås med allt från svenskar till nyanlända men tycker att samhället låtit vissa förorter bli slumområden.

Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 1 av 9

Sten Wennerström, 61, känner inte direkt någon som invandrat. "När jag var yngre så fanns det inte så många. Det var några från Kenya när jag gick i skolan, de var döttrar till ambassadören" säger han. Sonen Calle har många vänner som kommer från andra länder.

Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 2 av 9

Nikolina Karlssons mamma kommer från Chile och hennes pojkvän från Iran. Det är stor blandning i skolan med många nationaliteter. "De flesta nyanlända håller sig mycket för sig själva. Det beror nog mycket på språket och att de delar samma bakgrund. De har svårt att ta sig in i nya grupper."

Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 3 av 9

Mahdi Baker, Yasser Koki, Ahmed Aden Back och Farhan Abdikarim. "Vår umgängeskrets är som en Gott & Blandat påse" säger Ahmed "Men det har blivit svårare de senaste åren. När SD trädde fram blev det mer allmängiltigt att utrycka rasistiska åsikter" menar Yasser.

Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 4 av 9

Yarimar Pereira känner både svenskar och andra invandrare. "Sverige är väldigt öppet, jag kände mig direkt välkommen när jag flyttade hit 2013." Daniel Antonsson har träffat några invandrare genom gymmet, annars känner han inte så många andra än Yarimar.

Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 5 av 9

Anton Lithén känner några invandrare i fotbollslaget. David Abaas säger att bortsett från hans familj, som kommer från Irak, känner han nog inga. Erik Lundahl menar att deras umgängeskrets i alla fall siktar utanför Danderyd, till skillnad från många andra där som isolerar sig.

Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 6 av 9

Clementine Muller, här med sonen Liam, flyttade hit från Frankrike för tio år sedan. Idag umgås hon mest med människor från Latinamerika, men många av dem är födda i Sverige. Carolina Garcia, med sonen Otis, är född i Colombia och har bott i Sverige sedan hon var 19.

Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 7 av 9

"Jag har kommit i kontakt med nyanlända genom att jag sitter i migrationsdomstolen," säger Agneta Clavering. "Men i min bekantskapskrets är det lite dåligt med det."

Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 8 av 9

Edward Barawis farfar kommer från Syrien. "Sen har jag en kompis från Turkiet, han jobbar på den lokala pizzerian."

Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 9 av 9
Annons
X
Annons
X