Elisabeth Massi Fritz är en av Sveriges mest kända advokater, och har specialiserat sig på sexual- och hedersbrott.
Elisabeth Massi Fritz är en av Sveriges mest kända advokater, och har specialiserat sig på sexual- och hedersbrott. Foto: Christopher Hunt
Perfect Guide

"Vi ställer för lite krav på nya svenskar"

Stjärnadvokaten Elisabeth Massi Fritz är offrens egen advokat, som varit med och skapat svensk rättshistoria med uppmärksammade fall som Pela Atroshi, Göran Lindberg och Julian Assange.

Östermalm, Stockholm. I ett sekelskifteshus beläget vid slutet av en pampig paradgata finns det en dörr för de förtvivlade. Här – bakom en knarrande träport under ett slipat stenvalv – passerar de behövande.

Annons

– Våra brottmål är alltid förenade med trauman och kriser, säger Elisabeth Massi Fritz. Vi jobbar med människor som har förlorat nära och kära, som har blivit utsatta för mord, övergrepp och andra våldsbrott. Det är många som suttit i stolen du sitter i nu och varit i kris. 

Elisabeth Massi Fritz är en av Sveriges mest omskrivna advokater. Specialiserad på sexual- och hedersbrott har hon drivit mål som format svensk rättshistoria: hedersmordet på Pela Atroshi, rättegången mot Stureplansprofilerna, fallet med sexbrottsdömde polischefen Göran Lindberg och det pågående målet mot Julian Assange, där hon är målsägarbiträde för den kvinna som Wikileaks-grundaren misstänks ha våldtagit i Sverige 2010. Ett internationellt brottsmål – Julian Assange förhördes på Ecuadors ambassad i London förra veckan – som hon avböjer att kommentera i väntan på utredningens utveckling. 

Elisabeth Fritz är dessutom en av initiativtagarna till den omtalade Sluta tafsa-kampanjen.

– Det är en lansering för att skapa nolltolerans mot sexualbrott och för att förändra attityder, säger hon. Man måste ändra synen och värderingar, det räcker inte bara med lagstadgar.

Hon delar arbetstiden mellan de egna brottsmålen, rollen som vd för advokatbyrån och uppdragen som juridisk expert i media. Som brottsofferadvokat har yrket kommit att forma hennes tillvaro. 

– Jag har varit långt ute i skärgården, fått telefonsamtal om ett mord, min man Leif har kört snabbt hem med motorbåten och jag har åkt direkt till sjukhuset för att träffa de anhöriga. En annan gång var jag på en kryssning i Karibien och behövde delta i ett viktigt möte i Sverige. Det gällde ett mordförsök och jag fick koppla upp mig med datorn för att medverka. Men jag och mina arbetskollegor löser allt tillsammans.

Jag ville bli offrens advokat, någon som kunde tillvarata deras rättigheter och intressen.

Elisabeth Massi Fritz förbereder ett mål på sitt advokatkontor på Östermalm.
Elisabeth Massi Fritz förbereder ett mål på sitt advokatkontor på Östermalm. Foto: Christopher Hunt

Tidig höstmorgon. I ett kontor på andra våningen slår sig Elisabeth Massi Fritz ner bakom ett skrivbord i mahogny. Hon berättar om karriärens starkaste mål: den uppmärksammade rättegången för hedersmordet på Pela Atroshi.

– När vi skulle starta hovrättsförhandlingen föddes min dotter Elsa. Jag hade organiserat allting och hade tre veckor kvar till planerad förlossning. Två dagar innan förhandlingarna skulle inledas föddes hon. Rättegången fick skjutas upp några dagar och en vecka senare var jag tillbaka i rättssalen. Jag kände att jag inte kunde svika min klient. Hon vägrade att bli hörd i rätten utan mig vid sin sida.

Hur löste ni det praktiskt?

– Jag hade familjemedlemmar som satt med Elsa under rättegången och vaktmästaren kom in med små lappar när det var dags att byta blöja och amma.

Elisabeth Massi Fritz är född i Motala, familjen är kristna syrianer från Libanon. Hennes uppväxt färgades av en hederskultur. Hon tilläts varken ha pojkvän eller studera på annan ort. 19 år gammal trotsade hon familjen och flyttade till Stockholm för att studera juridik.

Efter en tid som affärsjurist förändrades livet när det en dag klev in en kvinna i slöja på kontoret. Hon hade blivit misshandlad och våldtagen av sin make.

– Hon var utsatt för hedersbrott och jag tänkte att här får inget gå fel. Att vända papper och skriva avtal är en sak, men här handlade det om en människas liv. Under rättegången kände jag: ”det är det här jag ska jobba med”. Jag ville bli offrens advokat, någon som kunde tillvarata deras rättigheter och intressen.

Elisabeth Massi Fritz, då 25 år, vann målet. Hon sade upp sig, tog anställning på en liten humanbyrå och gick fem år senare vidare för att starta sin egen advokatbyrå. Kvinnan hon företrädde lever i dag med skyddad identitet i utlandet.

– Hon låter mig veta att hon lever och har det bra genom att skicka julkort varje år. Det står alltid samma sak: ”Gud välsigna dig och barnen, Elisabeth”.

Hon har arbetat med många kända fall, bland annat mordet på Pela Atroshi.
Hon har arbetat med många kända fall, bland annat mordet på Pela Atroshi. Foto: Christopher Hunt

Elisabeth Massi Fritz kontor ser ut som man väntat sig: läderklädd kontorsstol, fransk balkong och bokhyllor med tillhörande stege. Två yllekavajer hänger på en galge fastkrokad i en svensk lagbok. På golvet ett par svartröda Christian Louboutin-klackar. Stil har alltid varit viktigt för advokaten.

– Jag tycker att man ska se skillnad på klient och advokat. Man måste ha respekt för sin roll, rättens ledamöter och sin klient.

Till dagen är hon klädd i plommonfärgad dräkt: knälång klänning och matchande kavaj. Modeintresset har vuxit med åren.

– Jag är uppväxt i en hederskultur, när jag var ung var det aldrig en fråga om vilka jeans eller vilken skinnjacka som jag ville ha. För mig handlade det om rätten att studera och rätten att ha pojkvän. Jag fick fightas för mer mänskliga rättigheter. Men modeintresset har vuxit med tiden och med yrket.

Jag skriver inga pläderingar.

Rättssalen påminner på många sätt om ett skådespel, domare, advokater och åtalade emellan. Elisabeth Massi Fritz förklarar att det på flera vis stämmer:

– Oh, ja. Vi advokater har en yrkesroll. Jag är inte min privatperson. Kunskap, engagemang och språk är våra främsta verktyg och det är viktigt att ha bra retorik. När du pläderar ska du inte trötta ut rätten med en massa nonsens, utan pang på – väck de nämndemän som sover.

Hur jobbar du i det läget?

– Jag skriver inga pläderingar. Jag har bara punkter nerskrivna och resten har jag i huvudet, det är inte förrän jag börjar plädera som jag vet exakt hur jag ska inleda och avsluta. Ibland vill man resa sig upp, även om det är ovanligt i Sverige och folk kan tycka det är lite udda, men jag kan vilja stå upp och möta rätten.

Jag är en stolt människa och jag tillåter inte att någon trampar på mig.

Du har påtalat en hårdare integrationspolitik med medborgarexamen och utvisning vid våldsbrott?

– Som ny svensk ska man bevisa att man har kunskaper inom lag och rätt, att man kan språket, svensk historia och vet hur man ska söka jobb. Det ska vara ett prov och du ska visa att du är integrerad i samhället. Det är alldeles för tamt idag, vi ställer för lite krav. Och begår du brott ska du utvisas, även om du har bott i Sverige en tid.

På vilket sätt har ditt syrianska arv präglat dig som person?

– Jag har väl lite temperament och jag är jäkligt envis. Jag är en stolt människa och jag tillåter inte att någon trampar på mig. Eller min klient. Kränker du ska du också få veta det. Det är en stolthet som finns mycket i min kultur.

Kan dina advokatkunskaper komma till användning i privatlivet?

– Absolut. Jag brukar alltid ställa mycket frågor till människor som jag möter, men även till familjen och barnen. Ska barnen ut så nöjer jag mig inte med ”Vi ska dit”. Då säger jag: ”Vad är ”dit”? Vilka är där?”. Mina barn tycker att jag ställer alldeles för många frågor, haha.

Till Toppen