Annons

Tove Lifvendahl:Vi som ombeds skälla på kommando

Castingen till debattprogrammen ger inte sällan den uppringda känslan av att egentligen vara en väluppfostrad mops. Sitter fint och får enbart skälla på kommando.
Castingen till debattprogrammen ger inte sällan den uppringda känslan av att egentligen vara en väluppfostrad mops. Sitter fint och får enbart skälla på kommando. Foto: Gero Breloer / TT
Under strecket
Publicerad

Samtal 1:
– Hej, jag ringer från public service-program A och vi tänkte ha en diskussion om ämne X i morgon bitti. Skulle du vilja vara med?
– Tack för frågan, men jag skulle föreslå att ni pratar med min kollega [manligt namn] som just nu håller på att skriva vår huvudledare i saken och därmed är den av oss som är bäst insatt i frågan.
– Nja, vi ville gärna ha med en kvinna. Vi får fråga någon annan.

Samtal 2:
– Hej, jag ringer från public service-program B och vi ska diskutera ämne X i eftermiddag och undrar om du kan vara med?
– Tack, men jag känner mig inte tillräcklig insatt i frågan, så jag avstår.
– Jaha, är du säker? Vi tänkte att du skulle prata med person K [med uppenbart lika grunda kunskaper].
– Jo, jag är säker, ni får ringa vidare.
– Jaha, vad synd.

Annons
Annons
Annons