Annons
X
Annons
X

Vi satsar två miljarder på rehabilitering

En av de stora framtida utmaningarna är att minska sjukfrånvaron. Därför beslutar vi i dag att satsa ytterligare två miljarder på rehabilitering för sjuka. Större fokus ska framöver läggas på kvinnorna. Det skriver socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och Anders Knape, SKL.

BRÄNNPUNKT | SJUKSKRIVNING

Sjukfrånvaro måste ses i ljuset av både medicinska diagnoser och arbetslivets förändring.
Ulf Kristersson och Anders Knape

I dag fattar regeringen beslut om att förlänga och förändra överenskommelserna med Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsprocessen för 2013. I morgon behandlas frågan också formellt i SKL:s styrelse.

Den överväldigande majoriteten av all sjukfrånvaro i Sverige beror på rygg- och nackbesvär, och lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Inte sällan dessutom i kombination. Det är på dessa båda områden Sverige står inför framtida utmaningar, om vi vill att fler ska få hjälp att finna en bra plats på arbetsmarknaden. Det är därför en särskild satsning görs på rehabilitering inom dessa diagnosgrupper, både för dem som redan är sjukskrivna och dem som annars riskerar att bli det. Pengarna inom rehabiliteringsgarantin stöder med en miljard kronor per år hälso- och sjukvårdens behandlingar inom kognitiv beteendeterapi (KBT) för patienter med psykisk ohälsa och multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig diffus smärta.

Sjukskrivningsmiljarden har det näraliggande syftet, att med ytterligare en miljard kronor öka landstingens drivkrafter att prioritera en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess i hälso- och sjukvårdens dagliga arbete.

Annons
X

Båda satsningarna förstärks med en tydlig jämställdhetsprofil. Eftersom kvinnor har väsentligt högre sjukfrånvaro än män, har 50 miljoner kronor sedan tidigare avsatts inom överenskommelsen för att bidra till en mer jämställd sjukskrivningsprocess. Nytt för nästa år är att landstingen ska arbeta för att vården på ett mer systematiskt sätt fångar upp den underskattade frågan om våld i nära relationer – en allvarlig och alltför ofta förbisedd faktor i kvinnors sjukfrånvaro.

Landstingen får genom den nya överenskommelsen också ett viktigt uppdrag att hitta bättre former för tidig samverkan kring patientens rehabilitering mellan hälso- och sjukvården, arbetsgivarna, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänst. I rehabiliteringsgarantin understryks att den långsiktigt syftar till att bryta sjukfrånvaron och snabbare återgå till arbete. I överenskommelsen förtydligas att vården och Försäkringskassan tidigare ska kunna involvera arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen i kompletterande rehabiliteringsinsatser utöver den rent medicinska, vid smärta och psykisk ohälsa.

Ytterligare en viktig nyhet inom rehabiliteringsgarantin är att landstingen bör börja förbereda för ett högre utbildningskrav vid KBT-behandlingar: legitimerande utbildningar av KBT-terapeuter i stället för enklare påbyggnadskurser på grundnivå.

Sjukskrivning och rehabilitering är ett mycket komplext problem, där många olika saker måste samspela för att nå goda resultat. Att rätt behandling ska ges till rätt patient är självklart, men många fler saker spelar in. Inte minst den enskilde patientens hela livssituation och olika myndigheters förmåga att tillsammans med patienten och arbetsgivaren skapa gynnsamma förutsättningar. Sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin är ett långsiktigt försök att sakta men säkert – parallellt med nya forskningsrön – bygga upp en sjukskrivningsprocess som leder till bättre hälsa och fler möjligheter på arbetsmarknaden.

Löpande och kritisk granskning av insatsernas resultat är viktig. Sjukskrivningsmiljarden har utan tvekan bidragit till att sjukskrivningsprocessen nu är en mer levande fråga också inom vården. Sjukfrånvaron har minskat i samtliga landsting under flera års tid.

Regeringen tar i morgon emot resultatet av det omfattande regeringsuppdrag som IFAU och Inspektionen för Socialförsäkringen fick i våras, och som mer i detalj kommer att beskriva utfallet av olika insatser inom rehabiliteringsgarantin. Undersökningen analyserar både KBT och MMR vars effekter på sjukfrånvaron har varit omdiskuterade.

Resultaten av dessa och kommande utvärderingar ger successivt Sverige absolut nödvändig och betydligt djupare kunskap om vilka mediciniska insatser som förbättrar hälsan och arbetsförmågan för några av vår tids mest breda hälsoproblem, och hur rehabiliteringsinsatserna bör utvecklas. Sammantaget lägger regeringen 2013 över 3,5 miljarder kronor på rehabilitering och en samlad översyn av hela rehabiliteringsområdet planeras också under 2013.

Sjukfrånvaro måste ses i ljuset både av medicinska diagnoser och arbetslivets förändring. Hälsoproblem som förr omöjliggjorde nästan allt arbete är i dag ofta relativt enkla att kompensera med teknologi och arbetsmiljö. Men motsatsen är lika viktig; dagens interaktiva arbetsplatser och flexibla arbetsuppgifter är desto mer psykiskt krävande. Det gör knappast rehabiliteringsfrågorna enklare, utan tvärtom både svårare och mer angelägna.

ULF KRISTERSSON (M)

socialförsäkringsminister

ANDERS KNAPE

ordförande Sveriges Kommuner och Landsting

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X