Annons
X
Annons
X

Vi missar fördelarna som invandringen ger

Migrationen till Sverige är inte ett problem, det är en möjlighet. Utmaningen är att många utlandsfödda svenskar inte får de jobb som de är kvalificerade för. Det betyder förlorade möjligheter för samhället och individen. Det skriver Åsa Romson och Mehmet Kaplan (MP).

BRÄNNPUNKT | INVANDRING

Utifrån ett bredare samhällsperspektiv är migrationen alltid lönsam för mottagarlandet.
Åsa Romson och Mehmet Kaplan

Bland jämförbara länder har Sverige den största skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes- och utlandsfödda. Den höga arbetslösheten beror knappast på individen. Flera länder med jämförbar invandring lyckas mycket bättre.

Detta misslyckande syns även på inkomsterna. Sannolikheten att utlandsfödda lever i hushåll på gränsen till fattigdom är tre gånger högre jämfört med inrikes födda, och från 2006 till 2010 har andelen med lägst inkomster ökat: från 20,3 till 27 procent. För inrikes födda är motsvarande siffror betydligt lägre: från 7,4 till 10,6 procent.

Annons
X

Därmed drabbas familjer med utländsk bakgrund i högre utsträckning även av den växande trångboddheten och barnfattigdomen. Ofta är det familjer som bor i miljonprogrammen och som tvingas se sina skolor, närcentrum och bostäder förfalla.

Gruppen utlandsfödda utmålas ibland som lågutbildad och används som slagträ i debatten om den höga arbetslösheten. Men faktum är att andelen utlandsfödda svenskar med en eftergymnasial utbildning på minst tre år var 14 procent 2006, och 2011 hade andelen ökat till 17 procent. Motsvarande siffror för inrikes födda är lägre: från 11 till 13 procent.

I kontrast till detta är andelen för utlandsfödda med arbete som överensstämmer med sin högskoleutbildning 68 procent, medan motsvarande siffra för inrikes födda är 91 procent. Glappet mellan 68 och 91 procent motsvarar cirka 50 000 högutbildade utlandsfödda svenskar. Detta samtidigt som flera branscher i Sverige har behov av arbetskraft med rätt kompetens.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Dessa siffror visar tydligt på utmaningen i den svenska samhällsintegrationen – att många utlandsfödda inte får jobb som de är kvalificerade för. För att vända denna utveckling föreslår Miljöpartiet ett antal reformer. Jobb-, skol- och bostadspolitiken måste bidra till ett mer samhälle öppet för alla.

    1. Snabbare validering av utländska betyg och arbetserfarenheter.

    Det är slöseri av mänskliga och samhälleliga resurser att människor inte arbetar med det de är utbildade för. Det behöver bli enklare att validera utbildningar och yrkespraktiska kunskaper.

    2. Förbättra undervisningen i svenska.

    Tyvärr är SFI (svenska för invandrare) en förbisedd skolform, detta trots att SFI är en av viktigaste insatserna för ökad samhällsintegration. Utbildningen behöver mer resurser, utformas utifrån individen och ha en närmare anknytning till arbetsmarknaden.

    3. Stärk modersmålundervisningen och bejaka flerspråkighet.

    En elev som precis börjat lära sig svenska har svårt att samtidigt lära sig matematik, om undervisningen sker på svenska. Med bättre modersmålsundervisning och möjligheten att läsa vissa kärnämnen på sitt modersmål stärks elevens självkänsla och möjlighet att klara skolan.

    4. Förenkla företagandet.

    Bland utlandsfödda är företagandet högre än genomsnittet i Sverige. Därmed är en bättre småföretagspolitik en viktig insats för ökad samhällsintegration. Det handlar om slopat sjuklöneansvar, minskat regelkrångel, sänkta arbetsgivaravgifter samt tillgång till bra lokaler även i förorternas närcentrum.

    5. Motverka diskrimineringen.

    Det finns i det svenska samhället en diskriminering som påverkar många negativt. Skolan har en nyckelroll för att visa att alla människors lika värde. Lärare måste få tid för att kunna diskutera mänskliga rättigheter och rasism med eleverna.

    6. Rusta upp miljonprogrammens bostäder, skolor och närcentrum.

    Många av de som bor i miljonprogrammen ser sina områden förfalla samtidigt som klyftan mot andra bostadsområden växer. Flera projekt runt om i landet visar på stora möjligheter att vända negativa trender. I Rosengård, Malmö, satsas det på bostäder som kombineras med butiks- och kontorslokaler på gatuplan och i Hovsjö, Södertälje, anställs och utbildas arbetslösa för att upprusta bostadshusen i sitt område. Staten och kommunerna måste samverka mer för att lyfta dessa bostadsområden och ta tillvara potentialen bland de boende.

    Utifrån ett bredare samhällsperspektiv är migrationen alltid lönsam för mottagarlandet. Ja, en bättre skola kräver mer resurser men ingen investering är bättre än den i nästa generation. Ja, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag minskar statens skatteintäkter men hellre det än samhällets förluster på grund av hög arbetslöshet. Ja, att rusta upp miljonprogrammen kostar men även det lönar sig på lite längre sikt. Sverige har råd att vara ett möjligheternas land för alla. En misslyckad samhällsintegration är mycket dyrare.

    ÅSA ROMSON (MP)

    språkrör

    MEHMET KAPLAN (MP)

    integrationspolitisk talesperson

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X