”Vi måste titta bakåt och lära av historien”
Humanister byggde mentalanstalten Domjuch, men sedan kom nazisterna, därefter ryssarna. Efter murens fall anlände investerarna. Alla fick de ge upp och nu är i stället konstnärerna på plats. Här, drygt tio mil norr om Berlin, känner man – till skillnad från i många andra delar av det forna DDR – tillförsikt och framtidstro.
– Jag är en häxa, säger Christel och skrattar, när vi går genom parken upp mot det stora mentalsjukhuset Domjuch.
Christel Lau är byggnadsingenjör och föddes på berget Brocken i Thüringen, där häxorna ända sedan förföljelserna på 1600-talet fortfarande lär dansa. Värkarna kom så plötsligt, ambulansen dröjde och Christel skrek sitt första skrik på Harzbergens topp 1956.
Domjuch byggdes 1903.
”Vi har grundat en förening och lever nu med vår historia.” säger Christel Lau.
Ryssarna lämnade Domjuch först 1993.
Christels Lau övertog Domjuch 2009.
Kapellet invigdes av den evangeliska pastorn i Neustrelitz.
På söndagar är det guidade visningar på Domjuch.
Det var en läkare från fängelset som inrättade en mentalanstalt med höga ambitioner.
Till det före detta mentalsjukhuset tillhör 20 hektar mark.
Efter murens fall kunde man hitta ateljéer där.