Annons

”Vi måste ta ställning till nya gentekniken”

Foto: Science Photo Library/TT

Genombrott för tekniken med så kallade gensaxar ger nya möjligheter att förändra och byta ut delar av arvsmassan. Nu krävs en bred samhällelig debatt om etiska, legala och politiska implikationer, skriver forskare vid Lunds universitet.

Under strecket
Publicerad

Den 21 oktober publicerade den vetenskapliga tidskriften Nature en ny gensax. Den kallas prime-redigering och har en helt annan precision och ett mycket bredare användningsområde än föregångaren Crispr-Cas9 (se faktaruta). David Liu och hans forskargrupp visar att den nya gensaxen fungerar anmärkningsvärt väl: de lyckades korrigera ett häpnadsväckande antal mutationer (175 stycken!) i olika celler från möss och människor. Bland annat har man lyckats korrigera de tidigare svåråtkomliga sjukdomsmutationerna som orsakar sickelcell-anemi och den allvarliga nervsjukdomen Tay Sachs sjukdom. Möjligheterna med tekniken är stora. Liu och hans forskargrupp hävdar att över 80 procent av alla nu kända sjukdomsalstrande mutationer kan korrigeras med prime-redigering.

Crispr har potential att förbättra livet för många patienter som i dag lever med svåra genetiska sjukdomar. I dagarna rapporterades lovande resultat med en Crispr-baserad behandling för de ärftliga blodsjukdomarna talassemi och sicklecellanemi. Andra ärftliga sjukdomar som i framtiden troligen kan botas är den svåra neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons och muskeldystrofi. Med stor säkerhet blir även behandling av tumörsjukdomar en viktig användning för Crispr som för närvarande testas i patienter för att förstärka immunförsvarets förmåga för att angripa cancerceller. Det är inte omöjligt att tekniken i framtiden kommer att användas för att minska individers risk för att utveckla folksjukdomar som demens, stroke, hjärtinfarkt och diabetes.

Annons
Annons
Annons