X
Annons
X

Arne Melberg: Vi måste lära oss att dö för att kunna leva

Seneca levde 4 f Kr–65 e Kr och hade stor betydelse för stoicismens utveckling.
Seneca levde 4 f Kr–65 e Kr och hade stor betydelse för stoicismens utveckling. Foto: IBL

Att livet är ändligt och att vi alla skall dö, förr eller senare – det får man väl kalla en självklarhet och ett obestridligt faktum. Ändå är det ett faktum som vi gärna undviker eller rentav bestrider: det lär ju finnas forskning som syftar till att skjuta fram ­döden så långt att den rentav försvinner. Intressantare än sådan kuriosa är nog vår vardag, där vi gör vad vi kan för att hålla döden borta från tankar och medvetande. Vi ­inrättar oss i nuet som om nuet skulle bestå. Vi kan lägga in uppdrag, evenemang och resor i kalendern men vi kalkylerar inte med några förändringar, framför allt inte med den radikala förändring som är döden. 

Seneca levde 4 f Kr–65 e Kr och hade stor betydelse för stoicismens utveckling.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X