Annons
X
Annons
X

”Vi måste förstå ungas problem på djupet”

Det finns ingen motsättning mellan ett individperspektiv och strukturförändrande åtgärder. Det handlar om komplexa problem för många unga som varken arbetar eller studerar, skriver Inger Ashing och Lil Ljunggren Lönnberg i en replik.

Inger Ashing och Lil Ljunggren Lönnberg
Inger Ashing och Lil Ljunggren Lönnberg Foto: Mats Lignell, pressbild

REPLIK | UNGDOMAR

Jonas Olofsson och Alexandru Panican skriver på SvD Debatt om betänkandet ”Det handlar om oss” (SOU 2017:9) från Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar. Vi, Samordnaren och ordföranden i Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua), vill mot bakgrund av artikeln komplettera bilden.

Ungdomsarbetslösheten och situationen för unga som varken arbetar eller studerar är prioriterade frågor för hela regeringen. Många aktörer har också ett stort engagemang och bedriver omfattande arbete inom området.

Regeringen tillsatte Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar i slutet av 2015. Samordnaren är en del av regeringens strategi Vägar framåt – strategi för unga som varken arbetar eller studerar. Samordnaren ska främja samverkan mellan alla samhällsnivåer och sektorer, bidra till kunskaps- och kvalitetsutveckling samt komma med förslag om ett framtida samordnat stöd. I det ingår både ett tydligt utåtriktat arbete för att mobilisera och utveckla arbetet inom olika samhällssektorer och att bedriva ett mer traditionellt utredningsarbete.

Annons
X

Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) inrättades i december 2014. Dua har uppdraget att främja statlig och kommunal samverkan och utveckling av nya samverkansformer, främst genom att få till stånd lokala överenskommelser om samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen. Överenskommelserna tar sikte på alla unga som varken arbetar eller studerar eller som är undersysselsatta. Som en följd av Duas arbete har så gott som alla kommuner i dag överenskommelser med Arbetsförmedlingen om lokal samverkan mot ungdomsarbetslöshet. En strukturell grund för effektivt gemensamt arbete har därmed lagts.

Samordnaren utgår i sitt arbete från ett helhetsperspektiv och har en bred tvärsektoriell ingång men har också valt att ha ett tydligt fokus på tidiga förebyggande åtgärder, medan Dua har fokus på arbetsmarknadspolitiken och åtgärder som mer direkt kopplar till ungas arbetsmarknadsetablering.

Den första kritiken som Olofsson och Panican lyfter handlar om hur unga som varken arbetar eller studerar beskrivs i Samordnarens delbetänkande. Samordnaren utgår från det mått som redovisas av SCB som en del av Sveriges officiella statistik. En tidigare utredning som hade i uppdrag att utreda statistikfrågan landade i detta mått (SOU 2013:74). Samordnaren är medveten om fördelarna med de olika sätten att mäta, i delbetänkandet kompletteras därför med den registersstatistik som artikelförfattarna förordar.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den andra kritiken handlar om beskrivning av ungas problem och individrelaterade etableringshinder, framför strukturella faktorer. Ett viktigt syfte med delbetänkandet är att beskriva dagens kunskapsläge samt att ge en bild av heterogeniteten bland unga som varken arbetar eller studerar. Om det inte finns kunskap om och förståelse för detta är risken stor att de insatser och det stöd som erbjuds unga blir verkningslöst. Det handlar inte om att tycka synd om unga, utan om att förstå problembilden och säkerställa att alla ungas rättigheter tillgodoses. Många av utmaningarna finns på strukturell nivå men fokus landar ofta på individen snarare än på att rätta till strukturfelen. Betänkandet lyfter behovet av förändringar på strukturell nivå, att det behövs strukturellt inriktade åtgärder är uppenbart. Här är vi helt eniga med Olofsson och Panican.

    Den tredje kritiken handlar om en avsaknad av analys när det gäller förutsättningar för ungas etablering och arbetslivets förändringar. Samordnaren har i det aktuella delbetänkandet valt att fokusera på utbildning då det är en viktig förutsättning för vidare etablering, men för även dialog med många olika aktörer om förbättrade möjligheter för alla ungas etablering i samhället.

    Även Dua har i dagarna presenterat ett delbetänkande, ”Uppdrag: Samverkan” (SOU 2017:19). I detta finns mycket av det som efterlyses av Olofsson och Panican. Samordnaren har också som ledamot i Dua varit en del av framtagandet av Duas betänkande.

    Dua lämnar konkreta förslag om hur regeringen genom ändringar i olika regelverk måste skapa strukturella förutsättningar för att unga som varken arbetar eller studerar ska få det stöd de behöver. Det handlar bland annat om regelverket för offentlig upphandling, om att göra det praktiskt möjligt att i större utsträckning erbjuda unga arbetslösa kommunala insatser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken och om behovet att ersätta jobbgarantin för ungdomar med ett nytt, mer ändamålsenligt regelverk. Det handlar också om anställningsstödens utformning och om omotiverade åldersgränser i det arbetsmarknadspolitiska regelverket.

    Dua lyfter i betänkandet även brister i övergången mellan skola och arbetsliv. Dua pekar här bland annat på vikten av tydliga strukturer för samverkan mellan skola och Arbetsförmedling samt mer och tidigare arbetsmarknadskunskap i undervisningen och kontakt mellan skola och arbetsliv. Särskilt uppmärksammas att unga nyanlända måste ges möjlighet att klara gymnasiet. Kommunerna måste, tillsammans med Arbetsförmedlingen, förbättra resultaten för dessa unga och språkintroduktionsprogrammet måste reformeras.

    Samordnaren kommer i sitt slutbetänkande i februari 2018 att återkomma med förslag om ett samordnat stöd i enlighet med sina direktiv. Dua bjuder under våren in samtliga kommuner och arbetsförmedlingskontor till regionala träffar för att erbjuda kommunerna att samverka med Arbetsförmedlingen också kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Detta är en följd av att Duas uppdrag i februari 2017 utökades. Också Dua avser i sitt delbetänkande i februari 2018 och i sitt slutbetänkande i februari 2019 att återkomma till de viktiga frågor Olofsson och Panican reser i sin artikel.

    Sammanfattningsvis är det viktigt att uppmärksamma det samlade arbete som nu bedrivs för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten och för att stärka och stödja alla ungas etablering i samhället. Den starka konjunkturen på arbetsmarknaden innebär också goda möjligheter att nå resultat.

    Vi kan försäkra artikelförfattarna om att vi tillsammans ska göra vad vi kan för att förbättra förutsättningarna för att alla unga ges möjlighet att få ett arbete, studera, utvecklas och bidra i samhället.

    Inger Ashing

    samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar

    Lil Ljunggren Lönnberg

    ordförande i Delegationen för unga och nyanlända till arbete

    Annons
    Annons
    X

    Inger Ashing och Lil Ljunggren Lönnberg

    Foto: Mats Lignell, pressbild Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X