Annons
X
Annons
X

Vi kan och bör ställa om till hållbar energi

REPLIK | VINDKRAFT

Lars Johansson och Lars Blomqvist från Svensk elbrukarförening slår på Brännpunkt 8/9 ett slag för den gamla ”det-går-inte”-traditionen.

Författarna värnar den gamla svenska kärnkraften och avslutar med en referens till Japan och dess ”under”. Mot bakgrunden av den totala katastrof som den japanska kärnkraftsindustrin gett Japan och världen hade kanske en referens till något annat land varit enklare att smälta? Vidare utgår Johansson och Blomqvist från två antaganden som inte heller övertygar.

  1. De utgår från att det svenska effektbehovet en synnerligen kall dag måste förbli på världsrekordhöga 28000 MW.
Annons
X

Orsaken att Sverige har ett stort behov av elektrisk effekt en kall vinterdag är att vi fortfarande envisas med att slösa med den finaste formen av energi, el, till att värma hus. El har ett energi-kvalitets-värde (exergi-värde) på 100 procent. 20-gradig rumsluft har ett energi-kvalitets-värde på cirka 3-5 procent. När man värmer hus med el slösar man alltså bort över 95 procent av kvalitén i elen. El borde först och främst användas i intelligenta applikationer som enbart fungerar med el (it, hissar, lampor, värmepumpar till exempel). Eftersom ingen energi går förbrukad när man använder den, bara dess kvalitet, slutar all energi i dess lågvärdiga form – värme – som vi då kan värma oss med. Fastigheter som genom intelligent design är byggda med sådan teknik existerar redan. De växer snabbt i antal och investeringarna i sådan teknik ger redan idag bättre avkastning än att installera ny elproduktion. Reflektera gärna över energiprofessor Amory Lovins ord om slöseriet: ”Att värma hus med el är som att skära smör med motorsåg.”

I tredje generationens kriterier för Bra Miljöval-märkt el måste elbolaget som har Bra Miljöval-licens fondera pengar för energisparande åtgärder. Pengar från energisparfonden investeras sedan för att minska elförbrukningen hos någon/några kunder. Detta är unikt; en ökad efterfrågan av miljömärkt el hjälper till att minska den totala förbrukningen av el.

  1. Johansson och Blomqvist ser elmarknaden ur ett snävt nationellt perspektiv. De talar enbart om svensk elproduktion (som om det fanns någon avskild svensk elmarknad bortkopplad från den nordiska och nordeuropeiska).
Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det håller inte att argumentera i snäva nationella perspektiv. De vindkraftverk och de solcellsanläggningar som vi nu ser byggas i Sverige och andra länder tränger bort ineffektiv och smutsig kolkondens och annan el från fossila kondenskraftverk utanför Sverige. Detta på grund av enkla ekonomiska fundamenta; sol-el och vind-el har mycket lägre rörlig produktionskostnad än fossil-el. På marknaden (börsen) sätts priset till den rörliga produktionskostnaden för det sist inkopplade kraftverket. Ju mer billig förnybar el som genereras i systemet desto mindre fossil-el kommer att produceras. Detta är den stora klimatvinsten med satsningar på vindkraft och solceller.

    Vill man utveckla ett hållbart samhälle är det bästa sättet att utgå från en hållbar framtid och villkoren som råder där, och så planera dagens utveckling för att kunna komma dit. Denna metod, backcasting, är i själva verket grundförutsättningen för själva begreppet ”strategi”. Vet man inte vart man vill komma, så spelar resten ingen roll – strategisk kan man då inte ens försöka vara. Vill vi lyckas skapa ett hållbart samhälle på ett strategiskt och ekonomiskt sätt, med så få suboptimeringar och blindgångar som möjligt, bör vi använda oss av backcasting från vetenskapliga grundprinciper för ett hållbart samhälle.

    Gör man det ser man att hållbara energislag med råge räcker för den globala civilisationens behov – i själva verket tusenfalt. I det hållbara samhället finns däremot inte kärnkraft, som bygger på att man omvandlar ändliga lager av radioaktiva isotoper i bergrunden, till ett växande ekologiskt, socialt och geopolitiskt bekymmer ovan jord. Kärnklyvningar är redan idag kopplade till kärnvapenhot, terrorhot, olyckshot, och avfallshot. Bekymren och kostnaderna för detta växer redan idag även utanför Japan till ett växande geopolitiskt dilemma.

    På vilket sätt kan det då vara ekonomiskt, strategiskt och etiskt välbetänkt att försvara mera kärnkraft som ett steg på vägen mot ett hållbart samhälle? ”Går inte”, med det underförstådda tillägget ”att avveckla just nu för att vi redan har satt oss i ett beroende av icke-hållbara energislag” kan väl inte vara ett argument för hur kommande energibeslut borde se ut?

    PER RIBBING

    civilingenjör, teknisk fysik

    KARL-HENRIK ROBÈRT

    grundare Det Naturliga Steget

    PÄR HOLMGREN

    meteorolog och författare

    MARTINA KRÜGER

    energiansvarig Greenpeace Norden

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X