Annons
X
Annons
X
Ledare
Gäst

Vi kan hjälpa dig att spräcka din bubbla för ökad tillit

USA har blivit en ”bristfällig demokrati”, enligt The Economist. För att Sverige inte ska hamna där gäller det att människor kommer ut ur sina tankebubblor. Utrikespolitiska förbundet erbjuder hjälp.

Säkerhetsrådet
Här behöver det inte tänkas mer.
Här behöver det inte tänkas mer. Foto: Evan Vucci / TT

I januari publicerades Democracy Index av tidningen The Economist, en rapport som ger en överblick över demokratins ställning i många av världens självständiga stater. För de flesta som ens halvhjärtat läst årets stora löpsedlar är det redan uppenbart att en sådan rapport inte kan vara någon uppmuntrande läsning. Det är med andra ord inte en överraskning att världen går utför i rapporten.

Det verkar självklart att detta är en rekyl från de senaste årens spektakulära politiska händelser, en lika pålitlig reaktion som fysikens lagar, som slagit luften ur västvärldens demokratiska värden. Men Donald Trump, Brexit och populismens frammarsch är bara olika symptom på samma sjukdom.

USA delar nu titeln som en av de främsta bland ”bristfälliga demokratier” med Italien och Japan. Trots den dramatiska omklassificeringen bör det understrykas att det rör sig om en relativt liten förändring i faktiskt resultat i rapporten. Det är varken medborgerliga rättigheter eller politiska processer som har försämrats, utan politiskt deltagande.

Annons
X

Det är en brist på förtroende för den politiska processen och politiker som gör att landet blir betraktat som en bristfällig demokrati. Trump ska alltså ses som resultatet av bristfälligheter, inte orsaken till dem. Vilka slutsatser kan vi då dra från detta? Främst måste vi förstå populistiska och odemokratiska krafter som ett svar på apati inför det demokratiska systemet. Vi måste se dem som indikatorer på demokratins hälsa, inte som orsaken till dess förfall.

Ett ytterligare bevis på detta är att Storbritannien, en kontroversiell Brexit-kampanj till trots, betraktas som en starkare demokrati idag än 2015 - Brexit resulterade i ett högre mått av politiskt deltagande.

Demokratiska institutioner existerar inte i ett vakuum. De är helt beroende av tillit individer emellan, men också mellan samhällssystem och medborgare. Det är grundstenen i vad statsvetaren Robert Putnam kallar för socialt kapital; ett mått på summan av tillit som människor känner till varandra och offentliga institutioner; kan jag lita på att min granne betalar sin skatt, och ska jag i så fall betala min egen? 

Rapporten visar att förtroendet för offentliga institutioner, valda representanter, och politiska partier har fallit till extremt låga nivåer i USA och att detta har varit en långvarig trend som pågått långt innan Trump valdes till president. Men varför minskar då förtroendet?

En anledning skulle kunna vara att den teknologiska utvecklingen har passerat en brytpunkt där människan inte hinner anpassa sig till dess framfart. Idag är det lättare att få kontakt med personer på andra sidan jorden som har liknande intressen och åsikter som man själv, samtidigt som vi förfrämligas inför vår näromgivning, speciellt om den inte bekräftar vår världsbild.

Som ett resultat av detta väljer människor alternativa nyhetsflöden och isolerar sig i grupper där deras världsbild bekräftas. Denna utveckling har resulterat i att politiker som Trump kan underminera förtroendet för såväl akademiker som etablerade medier. Så även om Trump inte är en direkt orsak till utan ett resultat av det sviktande förtroendet kan han fortfarande ha en roll i att ytterligare spä på det.

Vidare har den globala ekonomin förändrats i grunden under de senaste decennierna vilket fått konsekvenser för västvärldens självbild. Länder som Kina har genomgått historiska förändringar och tagit en större del av den ekonomiska kakan. För många har denna relativa minskning av välstånd uppfattats som en absolut, istället för att ta i hänsyn att kakan i sig har blivit större.

Bilden förstärks i och med att det senaste decenniet faktiskt har inneburit stora utmaningar för västvärldens ekonomier och som konsekvens har många i väst också fått det temporärt svårare. I sådana lägen är det lätt att tappa förtroendet för det rådande systemet, vilket också är vad som verkar ha skett. Uppfattningen att politiker inte gjort tillräckligt har spridit sig och många känner sig svikna. Därmed har det blivit lättare för sådana som Trump att lägga skulden för den rådande ekonomiska situationen på exempelvis Kina.

Vi lever i och påverkas av en alltmer globaliserad värld, såväl teknologiskt som politiskt och ekonomiskt. Det blir därmed viktigt att få ett större helhetsperspektiv. Vi kan stänga in oss i vår egen bubbla och enbart dela vår vardag med likasinnade som bekräftar vår världsbild, men det är också den impulsen som har varit central för att skapa det vakuum som Trump har fyllt.

För att spräcka bubblan krävs människor och organisationer, likt Utrikespolitiska Förbundet Sverige som jobbar för att förmedla en balanserad bild av världsläget och tillhandahåller plattformar där människor kan utbyta tankar och idéer i ett sunt debattklimat. Endast när människor går utanför sin egen bubbla kan åsiktsutbyte ske.

Vi vill gärna se positivt på framtiden och betraktar Economist-rapporten som en del i en tillfällig svacka för demokratin, men då krävs att diskussionen breddas och att analys går före frestelsen till raljerande. Om trenden ska brytas krävs att människor återfår tilliten till politiska institutioner, politiska representanter och medial bevakning. Det är en lång väg men väl värd att gå.

GUSTAF FRITZ (vice ordf), OSCAR THEBLIN och OLLE NYKVIST är aktiva i Utrikespolitiska förbundet.

Annons

Här behöver det inte tänkas mer.

Foto: Evan Vucci / TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X