Annons

Vi förlorar makten över våra liv

Assistansreformen infördes av en enig riksdag 1994. Men nu hotar regeringens lagrådsremiss att upphäva reformens grundläggande principer om respekt för den assistansberättigades integritet och självbestämmande, skriver Vilhelm Ekensteen.

Under strecket
Publicerad

Det är till följd av ett fatalt inslag i lagrådsremissen om personlig assistans hög tid och alldeles nödvändigt att riksdagens företrädare brådskande tar ett särskilt ansvar för assistansberättigades medborgerliga rättigheter. Det är överflödigt att påminna om den betydelse assistansreformen haft för möjligheterna för personer med omfattande funktionsnedsättningar att leva ett liv som är likvärdigt med andra medborgares. Regeringen Bildt och i synnerhet Bengt Westerberg har äran av en enig riksdags införande av reformen 1994, men det är viktigt att påpeka att även de följande riksdagsmajoriteterna kraftfullt stått bakom den. I dag hotar emellertid ett förödande brott mot assistansreformens grundvalar, och det är det som måste uppmärksammas.

Under senare år har många för och emot noga prövat och debatterat integritets- och sekretessaspekter till exempel i samband med FRA-lagstiftningen. Vad som nu håller på att ske drabbar visserligen endast en delvis marginaliserad medborgarkrets, som kämpar för sin delaktighet i samhället, men det får inte bli ett skäl till att den lämnas åt sitt öde. Tvärtom.

Annons
Annons
Annons