Annons

Dick Harrison:Vi bryr oss inte längre om skogens guld

Foto: Bengt Ekman/TT

Det blir ett dåligt bärår, säger Sveriges lantbruksuniversitet, medan andra menar att det tvärtom ser bättre ut än på länge runt om i landet. I vilket fall kommer de allra flesta bär att ruttna bort i landets skogar.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Bärplockning är ingen ny företeelse. Vi kan lugnt anta att man plockade blåbär, lingon och allt möjligt annat ätligt redan på stenåldern, men eftersom ytterst lite av detta lämnar arkeologiskt påvisbara rester är det fåfäng möda att spekulera om det svenska bärätandet under forntid och medeltid. Det existerade naturligtvis, men eftersom jakt och fiske gav betydligt mer och snabbare näring blev det aldrig en verkligt betydande binäring till jordbruket. I källor från 1700-talet framgår uttryckligen att bärplockning förekom, men den kommersiella potentialen var marginell. Framför allt plockade man lingon, som inte bara uppskattades för smaken utan också för sina goda konserveringsegenskaper. Lingon innehåller bensoesyra som skyddar mot jäst och mögel.

Den stora bärplockningsboomen lät vänta på sig ända till slutet av 1800-talet. Orsaken till att Sverige då blev en bärproducent av rang stavas infrastruktur. Med utsträckningen av järnvägsnätet till skogsbygder, inte minst i Norrland, kunde bären plockas, förpackas och skickas på export till utlandet, i synnerhet till Tyskland. 1903, ett av rekordåren, exporterade Sverige 10 393 ton lingon, huvudsakligen till tyska konservfabriker.

Annons
Annons
Annons