Annons

Rasmus Wærn:Vi behöver hus som kan trösta oss

Vem blir lycklig av överdramatiserade diagonaler? Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg.
Vem blir lycklig av överdramatiserade diagonaler? Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg. Foto: Janerik Henriksson/TT

Kan neurologin tala om för oss vilken sorts arkitektur som är bäst? Ny forskning om hjärnans beskaffenhet tycks faktiskt kunna belysa hur olika sorters byggnader påverkar vårt välbefinnande.

Publicerad

Lika lätt som det är att lovorda arkitekturens betydelse för oss människor, lika svårt är det att pressa fram bevis på dess egentliga effekter. Att följderna av en genomtänkt planering går bortom god hushållning med begränsade resurser är enklare att känna på sig än att belägga. Samtidigt vill både enskilda individer och samhället i stort helst ha fakta innan de betalar för att byggnader ska bli något mer än enbart behållare. Problemet är inte nytt. Beskrivningar av arkitekturens omätbara kvaliteter har genom seklerna skapat en egen genre inom litteraturen. Men till alla arkitekturtraktat, översiktsverk, guider och monografier har det nu tillkommit ett nytt verktyg: neurovetenskapen.

Precisionen i beskrivningarna av hur hjärnan tolkar olika stimuli såsom färger, former, material och ljud kan göra naturvetenskapen till en teknik för att rida humanistiska käpphästar. Vi vet numera också att vi utvecklat en förmåga att känna det andra känner. Liksom skratt och gäspningar lätt sprider sig kan också stämningar smitta. Jaget kommer i resonans med omgivningen. ”Vi resonerar bokstavligt talat med andras erfarenheter”, förklarade filosofen Gaston Bachelard. 

Annons
Annons
Annons