Annons
X
Annons
X

”Är man 30 plus har man nästan alltid ont nånstans”

Budskapen om träning, kost och hälsoprodukter är många, högljudda och går på tvärs. Idagsidans reporter går på hälsomässa och träffar Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap, som efterlyser en helt ny yrkeskategori med högskole­utbildning som kan vägleda även äldre och skadade i deras träning.

Hälsovurmen
Mässorna ”Fit for life weekend” samlade 40  000 besökare, som fick många tips om att bli starkare, slankare, smidigare och sundare.
Mässorna ”Fit for life weekend” samlade 40  000 besökare, som fick många tips om att bli starkare, slankare, smidigare och sundare. Foto: Carl Bredberg

Kroppar, våldsamt stora med svällande ådror och varje muskel utmejslad som av en anatomiskt besatt skulptör. Den oljemättade huden glänser i strålkastarens sken och kroppens ägare rör sig från pose till pose till pumpande elektronisk musik eller hårdrock. Nio domare bedömer varje muskel och symmetrin dem emellan.

Kroppar, fridfullt lätta som solfjädrar. Musiken flödar lugnt medan de smidiga kropparna vilar länge i en ställning. Andningen cirkulerar kring eventuella spänningar, muskler slappnar av och tänjs allt mer. Dags för nästa ställning. Här är ingen som bedömer. Sig själv ska man inte heller döma, bara vara i sin kropp med en kärleksfull attityd.

Med lätt putande mage och stela leder är det dock lätt att känna sig fördömd. Ingenstans passar man in. Både kroppsbyggning och yoga som livsstil blir lätt extremer.

Annons
X

Var ska en vanlig motionär hitta vägledning och inspiration för att träna och äta rätt? Frågan dyker upp i huvudet ett veckoslut i november när jag tillsammans med omkring 40 000 andra besöker tre mässor – Fitnessfestivalen, Allt för hälsan och Skönhetsmässan – alla samlade under ett och samma tak och med paraplynamnet Fit for life weekend. Det är en av många årliga mässor i Sverige med träning, kost, hälsa och skönhet som tema.

Här är det lätt att gå vilse, och inte bara för att mässan är stor och utspridd i många hallar. Är man är ute efter ett friskare liv kanske man ska gå till vänster, till Allt för hälsan. Men i utställningsmontrarna är det många som lovar mycket och budskapen är spretiga. Gamla tiders hälsotänk med råkraft från naturen och tarmrensning samsas med moderna tilltag med pseudovetenskapliga namn.

Floran av produkter och metoder som ska göra oss friska och slanka är enorm, och det är inte lätt att sätta sig in i vad de innebär eller om de har något värde.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    På marknaden finns även flera dussin tidskrifter om träning, kost och hälsa, som ska ge tips och råd, men de har olika inriktningar och för varje nummer måste de försöka hitta på något nytt som ska locka till läsning: ”Träningen som gör dig smart, kreativ och lycklig”, ”Minska ditt sötsug med krom”. ”Perfekt hälsa med rawfoodens läkande kraft”.

    Vill man bli starkare finns det mycket att välja på. Går man till höger bland mässhallarna kommer man till Fitnessfestivalen. Den är packad med mer eller mindre fantastiska styrketräningsmaskiner och välbyggda män och kvinnor. Enorma burkar fyllda med protein står staplade på varandra högt upp i luften.

    Fitness är ett begrepp hämtat från evolutionsbiologin och betyder graden av genetisk anpassning till den omgivande miljön. I sin populära amerikanska variant har fitness blivit synonymt med tränings- och tävlingsformer som betonar muskler – deras utseende och styrka, snabbhet, uthållighet och spänst. Det är en sport som utövas i gymmiljö.

    Utvecklingen i gymbranschen under 2000-talet har varit enorm, även om den planat ut något de senaste åren. Flera av de framgångsrika gymkedjorna tillhör enligt Dagens Industri de snabbast växande företagen i Norden.

    Men gymbranschen är fortfarande lite speciell. De flesta som går på gym är relativt unga. Till och med på Friskis och Svettis, som lockar flest äldre, är nästan hälften av medlemmarna under 30 år. Och enligt statistisk från Almega, som är en branschorganisation för bland annat friskvårdsföretag, är över hälften av de anställda under 30 år.

    Dopning är relativt vanlig bland gymtränande. Enligt en rapport från organisationen STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, från 2009 uppskattades genom observationsstudier på träningsanläggningar att omkring fem procent av männen använde anabola androgena steroider. På hard core-gymmen är det omkring en femtedel som beräknas använda sådana förbjudna preparat.

    I ett hörn av mässan hålls föredrag för dem som jobbar inom denna bransch. Här träffar jag Michail Tonkonogi, professor
    i medicinsk vetenskap med inriktning mot idrottsfysiologi, som är en av föreläsarna. Han har ett budskap till alla personliga tränare (PT) och andra friskvårdsarbetare.

     – Ni måste vidareutbilda er och bli ett slags super-PT. Som det är nu är ni duktiga på att hjälpa dem som brinner för träning att komma i ännu bättre form. I  dag kan man bli licenserad PT med sju dagars utbildning. Det räcker inte för att ta hand om dem som är lite äldre, lite mindre motiverade och som har ett eller flera hälsoproblem. Därtill är det många som skadar sig när de tränar.

    Michail Tonkonogi menar att det borde skapas ett nytt yrke, med utbildning på högskolenivå. Som det är nu finns det egentligen ingen som ger individuell vägledning åt vuxna och mogna människor hur just de ska träna.

    Folkhälsoarbetare jobbar på myndigheter och kommuner utan direkt kontakt med det folk vars hälsa de ska främja. Fysioterapeuter är framför allt experter på rehabilitering, även om förebyggande träning numera ingår i deras utbildning. Företagshälsovården jobbar allmänt med hälsa på företagen som anslutit sig till deras tjänster och ger bara hjälp åt anställda som har särskilda problem. De hälsoarbetare som är inriktade på att coacha enskilda har oftast bara en kort utbildning. Privata sådana varierar från sju upp till 26 dagar.

    – När man är 30 plus har man nästan alltid ont någonstans. Om du exempelvis har en tendens att få ryggskott, eller har börjat känna av benskörhet, skulle du då vända dig med förtroende till den unga snygga PT:n på gymmet som har fyra dagars teoretisk grundutbildning i anatomi, fysiologi och träningslära?

    Att Tonkonogi anser att det är av stor vikt att det skapas en ny kategori av hälsoarbetare som är inriktade på dem som inte är ungdomar längre beror på att han tror på träning som medicin. Han pekar ut stressrelaterad ohälsa som det största hälsoproblemet.

    Enligt Försäkringskassan är stress den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Andelen psykiska sjukdomar motsvarar 40 procent av alla sjukfall. Av diagnoser är akut stressreaktion vanligast. Mellan 2012 och 2014 ökade pågående sjukfall i psykiska diagnoser med 48 procent. Antalet personer med akutstressreaktion ökade med 58 procent.

    Samtidigt menar han, och stödjer sig på en lång rad
    studier, att särskilt designad konditionsträning och styrketräning, gärna i kombination, är lika bra som både piller och psykoterapi mot ångest, depression och stressrelaterad ohälsa.

    Likadant är det med övervikt och fetma, hävdar Tonkonogi.

    I sin bok ”Träna bort övervikten” refererar Tonkonogi till SBU-rapporten ”Mat vid fetma” och skriver att det inte finns någon diet som kan ge varaktig viktminskning. Man måste lägga till styrketräning, som ökar den basala ämnesomsättningen, och högintensiv intervallträning, som ökar antalet mitokondrier och därmed kroppens kontinuerliga fettförbränning.

    Någon måste inspirera vanliga människor att träna på rätt sätt, inte bara då och då, och det måste handla om livslång träning. Michael Tonkonogi ställer frågan: Vem ska göra jobbet?

    Anders Haag

    frilanjournalist

    idag@svd.se

    Annons

    Mässorna ”Fit for life weekend” samlade 40  000 besökare, som fick många tips om att bli starkare, slankare, smidigare och sundare.

    Foto: Carl Bredberg Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X