Annons
X
Annons
X

Verkställighetsstopp till hela Irak behövs

Yazidiska flyktingar sydväst om provinsen Dohuk i Irak.
Yazidiska flyktingar sydväst om provinsen Dohuk i Irak. Foto: YOUSSEF BOUDLAL/REUTERS

SLUTREPLIK | UTVISNINGAR

Genom att måla upp en felaktig bild till läsarna om de områden som jag har syftat på slingrar sig rättschefen medvetet från befogad kritik.
Xoncha Nouri

**I en replik **på min artikel på Brännpunkt beträffande utvisningar av folkmordsdrabbade yazidier och assyrier svarar Migrationsverkets biträdande rättschef Carl Bexelius (22/9): ”Mot bakgrund av den stora gruppen internflyktingar i Irak och därmed det ökade trycket på myndigheterna i de kurdiska delarna av Irak skickas idag inga religiösa minoriteter till detta område utan den absoluta majoriteten av dessa personer beviljas skydd i Sverige.” Samtidigt skriver Bexelius: ”Det är dessutom viktigt att klargöra att inga religiösa minoriteter i dagsläget skickas tillbaka till de områden i norra Irak som Xoncha Nouri refererar till. Uppgifterna Nouri hänvisar till är således felaktiga.”

Att Migrationsverket visar på förståelse vad gäller de enorma påfrestningar som KRG befinner sig under på grund av flyktingströmmarna välkomnas naturligtvis och att den absoluta majoriteten av de asylsökande beviljas skydd är givetvis glädjande. Däremot kvarstår frågor: menar Bexelius att den minoritet av yazidier och assyrier, de enskilda fallen som får avslag, inte skickas till de kurdiska provinserna i norra Irak? Om de inte utvisas dit och inte heller till övriga delar av norra Irak, var hamnar de?

Annons
X

Att ett antal människor de facto har utvisats är inte något som Migrationsverket kan förneka. Bara för någon vecka sedan skrev Robert Hannah, blivande folkpartistisk riksdagsledamot och svensk-assyrier, en debattartikel  i Aftonbladet där han riktade stark kritik mot utvisningsbesluten (”Skam att utvisa kristna till Irak”, 10 september 2014). Även SVT (”Migrationsverket fortsätter att utvisa yazidier”, 15 augusti 2014) har belyst denna fråga tidigare.

Ett förtydligande av geografiska begrepp tycks härmed behövas. Norra Irak används oftast i stället för södra Kurdistan (eller Irakiska Kurdistan). Det finns dock andra områden som rent geografiskt ligger i norra delen av landet men som formellt inte faller under KRG:s jurisdiktion. Den hårt drabbade staden Mosul i provinsen Nineve är ett exempel; staden är en del av norra Irak men tillhör inte de kurdiskt administrerade provinserna. Denna geografiska namndiskussion är av vikt här då Migrationsverkets rättschef medvetet tycks förvirra läsarna.

Om Bexelius noggrant hade läst min artikel hade han förstått att jag nämnde Mosul för att påpeka stadens närhet till Arbil. Det är i Mosul som kvinnor hålls som sexslavar, där minoriteter massavrättas och torteras. Det är en gränsstad som endast ligger ett par mil från den kurdiska huvudstaden. Peshmerga kämpar tappert dygnet runt för att Mosul ska befrias från terror. Här tycks Bexelius vilja påstå att jag har beskyllt Migrationsverket för att utvisa tillbaka till områden där IS verkar, såsom till Mosul eller Sinjar i provinsen Nineve. Dessa områden ligger förvisso i norra Irak men utanför KRG:s jurisdiktion.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    **Genom att måla upp **en felaktig bild till läsarna om de områden som jag har syftat på slingrar sig rättschefen medvetet från befogad kritik och tar därigenom inte debatten på ett seriöst sätt. Detta är naturligtvis beklagansvärt eftersom det handlar om människoliv. Framför allt tycks det som att Migrationsverket inte vill inse vad jag främst syftade på med min artikel; nämligen att ett verkställighetsstopp till hela landet bör ses över, inklusive till de kurdiska provinserna i norra Irak dit yazidier och assyrier de facto utvisas. I sin replik försöker Bexelius i stället undvika ett sådant ställningstagande genom att stoppa huvudet i sanden och hoppas på att ämnet därmed är slutdiskuterat.

    Visst är det så att interna flyktvägar i första hand bör tas i beaktande vid utvisningsbeslut. På den punkten är vi helt överens; internflyktsalternativet går före andra rättsliga överväganden. Bexelius har även rätt i sak att våldet inte sträcker sig över hela landet, de kurdiska provinserna har hittills varit relativt skyddade från terrordåd eftersom Peshmerga med hjälp av internationella aktörer har lyckats hålla tillbaka IS. Jag menar dock att de interna flyktvägarna inom Irak, det vill säga till Kurdistan, inte bör ses som givna. KRG befinner sig just nu i krig och skyddar såväl befolkningen inom såsom utanför de kurdiska gränserna mot terroristattacker och massakrer. I Migrationsverkets senaste säkerhetsbedömning från den 15 augusti medger man att det finns en ökad hotbild: ”De senaste veckornas tilltagande strider mellan IS och de kurdiska styrkorna har lett till ökad vaksamhet mot säkerhetshot och därmed restriktivare inresebestämmelser” (s. 3). Denna bedömning gjorde Migrationsverket för över en månad sedan, i dagsläget har situationen eskalerat ytterligare i och med USA:s och Frankrikes flygattacker.

    **Konfliktområden kan förvärras **på mycket kort tid. Situationen i Kurdistan och Irak är inte statisk, vilket bör tas i beaktande. Detta var något som jag påpekade i min förra artikel och som jag återigen lägger vikt vid. IS lyckades exempelvis ta över en tredjedel av Irak, synnerligen från ”ingenstans”, inom loppet av ett par veckor. Ena dagen var Sinjar säker, den andra dagen pågick ett folkmord där. Under en kortare tid var till och med Arbil hotad av IS innan amerikanerna påbörjade sina flygattacker. I dagsläget ser vi nu hur Kobane i västra Kurdistan (”Syrien”) avbefolkas på grund av IS; över 150 000 kurder har flytt staden och närliggande byar under loppet av 48 timmar. Konflikteskalering är en realitet som ingen har råd att ignorera.

    Andra faktorer som spelar in när det kommer till utvisningsbeslut är humanitära förhållanden i de områden som människor utvisas till. I Migrationsverkets senaste rapport beskrivs situationen i flyktinglägren i Kurdistan på följande sätt: ”Lägren där många flyktingar sökt skydd saknar elektricitet, rinnande vatten och tillgång till sjukvård.” I samma rapport står det att det är av “särskild vikt” att Migrationsverket tar hänsyn till sådana förhållanden och till ”särskilt utsatta minoriteter” (s. 4). Med andra ord, de humanitära förhållandena för de särskilt utsatta minoriteterna i flyktinglägren i de kurdiska provinserna anses bristfälliga. Detta har sin förklaring i den enorma belastning som KRG befinner sig under, som Migrationsverket i sin replik bekräftar, men även på utebliven eller för långsam internationell hjälp.

    Det är precis därför som ett tydligt besked vad gäller verkställighetstopp till Irak behövs, något som Bexelius undviker. KRG gör sitt bästa för att ta hand om flyende människor som är i behov av skydd och har av såväl FN såsom andra internationella aktörer hyllats för sin ”minority safe haven”. Däremot bör det inre flyktalternativet ses som ”mättat” i detta läge. Kan det ens anses vara rättssäkert av Migrationsverket att hänvisa till flyktalternativ i Kurdistan när internflyktingarnas mest basala behov inte alltid kan tillgodoses? Är det inte rimligt att inte betunga den kurdiska regeringen som numera har närmare 1,8 miljoner flyktingar/internflyktingar att ansvara för?

    I vanlig ordning försöker Migrationsverket lägga ansvaret på migrationsdomstolarna. Bexelius skriver att de enskilda personerna som ändå utvisas har rätt att få sin sak prövad i domstol. I stället för att Migrationsverket rent rättsligt bör äga frågan överlåts den till domstolar som avgör om överklagan avslås eller inte. På så sätt försöker man även undkomma kritik. Däremot är frågan om verkställighetsstopp fortsatt obesvarad. När tänker sig Bexelius att Migrationsverket ska fastställa stopp för verkställigheter av utvisningar till Irak? Hur många fler kvinnor, män, barn och äldre ska behöva dö av svält, värme, törst eller i massavrättningar i Irak innan det självklara stoppet träder i kraft?

    XONCHA NOURI

    arbetar för Kurdistans Regionala Regering i Arbil men skriver här i egenskap av privatperson

    Fler debattartiklar om Irak:

    Annons
    Annons
    X

    Yazidiska flyktingar sydväst om provinsen Dohuk i Irak.

    Foto: YOUSSEF BOUDLAL/REUTERS Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X