Annons
Recension

En otacksam flyktings bekännelserVera Efron

Under strecket
Publicerad

I en av sina SF-berättelser beskriver Ray Bradbury ett samhälle där de högt uppsatta, de privilegierade, bor i enkla små villor, spelar kort om tändstickor, äger bara det nödvändiga, kort sagt, slipper att konsumera, vilket uteslutande är de lägre klassernas plikt. ”Jag har aldrig sett sån slum”, utbrister en medlem av den nya aristokratin vid åsynen av en bostad på 60 rum.
Om de två fattiga riddarna Sergej Metin och Vasilij Moroz från Ukraina hade läst Bradburys framtidssaga, skulle det knappast hindrat dem från att på äventyrliga vägar ta sig till Sverige, landet som flyter av mjölk och honung, för att där, på svarta, vita eller gråa arbetsmarknader tjäna ihop till alla dessa underbara konsumtionsvaror som ”Europa” överflödar av. Vasilij Moroz upptäcker efterhand att hustru och barn är en större skatt än till och med en digitalkamera men ger nog inte helt upp planerna på att skaffa sig en lång och svulstig amerikanare. Naivt? Ja. Rent av infantilt? Visst, men skam den av oss tingstinna som hånar honom.
Jag vill inte gå med på att Vera Efron skriver regelrätta romaner. Hennes tre på eget förlag utgivna böcker är lika många utmärkt skildrade konfrontationer med verkligheten, litterära reportage snarare än en skön själs subtila reflektioner över tillvarons gåtfulla oginhet. I den självbiografiska ”Aktiebolaget Rysk Roulett” (2003) går hon i clinch med svenska skattemyndigheter så att stickorna yr. Det är inte svårt att gissa vem av de båda som avgår med segern, en invandrad småföretagare med sin färgstarka svenska eller Myndigheten med sitt bleka myndighetsmummel.
Hur hennes ”Farväl min Kursk” (2004), denna hjärtskärande klagosång över de 118 man som den 12 augusti 2000 dog en förfärlig och onödig död när atomubåten Kursk gick under, någonsin kunde kallas ”spännande”, det överstiger min fattningsförmåga. Vi är väl ändå inte som den romerska populasen som njöt av gladiatorernas plågor.

Handlingen i Vera Efrons höstbok, En otacksam flyktings bekännelser, utspelar sig i en ljusskygg värld parallell med den där stabila, där svensken vanligtvis vistas. I denna värld flackar folk av olika färg och härkomst omkring, släpande på varukorgar fyllda med snattad mat, med väskorna bågnande av stulna varor, dessa underbara ting som kan säljas med förtjänst i hemlandet, och dragande svenska myndigheter vid näsan, eftersom dessa är så snälla och godtrogna. Men de svenska myndigheterna är inte så snälla och godtrogna, för alla från de forna öststaterna blir så småningom avvisade.

Annons
Annons
Annons