X
Annons
X

Vem ska sörja för EU-migranterna?

År 2015 blåser nationella vindar. I debatten som följt på utvidgningen av EU österut och migrerande EU-medborgare har Sverige och andra medlemsstater kommit att se den fria personrörligheten som ett problem. Men det går inte längre att blunda för EU-rättens påverkan på den svenska modellen. Det skriver Jaan Paju, redaktör för Europarättslig Tidskrift.

Den svenska socialförsäkringsbalken baseras, till stora delar, på bosättning. Barnbidrag men även exempelvis föräldrapenning på lägstanivån, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd kan därför betalas ut vid konstaterad bosättning, skriver Jaan Paju.
Den svenska socialförsäkringsbalken baseras, till stora delar, på bosättning. Barnbidrag men även exempelvis föräldrapenning på lägstanivån, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd kan därför betalas ut vid konstaterad bosättning, skriver Jaan Paju. Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT

I krisens kölvatten, men också genom den geopolitiskt viktiga östutvidgningen av EU, har det uppstått ökade skillnader i ekonomiskt och socialt välstånd inom EU. Detta har lett till nya migrantströmmar. Frågan om Sverige ska sörja för andra medlemsstaters medborgare som bosätter sig i Sverige är högaktuell. Hittills har debatten om icke ekonomiskt aktiva EU-migranter handlat om socialtjänstens ansvar. Samma frågeställningar och utmaningar kan emellertid också uppstå för Försäkringskassans vidkommande.

Den svenska socialförsäkringsbalken baseras, till stora delar, på bosättning. Barnbidrag men även exempelvis föräldrapenning på lägstanivån, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd kan därför betalas ut vid konstaterad bosättning, skriver Jaan Paju.

Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X