Annons
X
Annons
X

Vem ser den tysta flickan?

Mörkertal. I vuxen ålder är det ungefär lika många kvinnor som män som får diagnosen adhd, medan det bland barn är betydligt större andel pojkar. Flera forskare anser att vården missar många flickor med adhd.

[object Object]
Många flickor med adhd klarar att sitta still i skolan, men inte att koncentrera sig. Foto: COLOURBOX.COM

Flickor med adhd är mindre ut­agerande än pojkar med diagnosen och uppfattas inte som lika stökiga i skolan. Men de har lika ofta svårigheter med kamrater och skolarbete.

–Flickor är underdiagnostiserade när det gäller adhd. Många gånger blir deras symtom tolkade på annat sätt än pojkarnas. Det väcks inte tankar på att det är ett funktionshinder utan man ser det som en reaktion på omgivningen, hur föräldrarna är eller situationen i skolan, säger Björn Kadesjö, överläkare i barnneuropsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Adhd karakteriseras av överaktivitet, koncentrationssvårigheter och impulsivt beteende. Gränsen mellan adhd och normaltillstånd kan verka oklar, det är svårigheter som väldigt många människor kan ha i olika omfattning. Men för att få diagnosen adhd krävs att personen har stora och varaktiga svårigheter i en rad vardagssituationer. Adhd är två-tre gånger vanligare bland pojkar än flickor enligt befolkningsstudier. Men andelen pojkar som får diagnosen är ännu högre, enligt sammanställningar av internationella studier.

Annons
X

–Det behövs kunskap inom vården och i skolorna hur flickors adhd ser ut, säger Svenny Kopp, överläkare vid barnneuropsykiatriska enheten vid Sahlgrenska sjukhuset, som forskar om flickor och adhd.

Hon anser att det är ett stort problem att flickor går miste om hjälp på grund av att deras adhd inte upptäcks i tid.

–Bland barn med adhd är det 60 procent som har påtagliga skolsvårigheter. En flicka blir kanske diagnostiserad när hon är 14 år om hon har tillräckliga problem. Då har hon gått sju år i skolan och förlorat mycket kunskap.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Svenny Kopp har som neuropsykiater mött många flickor som i åratal suttit av lektioner i skolan, låtsats att de förstått och låtsats att de gjort uppgifterna.

    –När man pratar med flickorna så kan de beskriva det här. De är tidigt medvetna om sina svårigheter.

    Depression och ångest är vanligare hos flickor med adhd jämfört med pojkar med adhd och flickor utan adhd, enligt en forskningssammanställning från Statens beredning för medicinsk utvärdering.

    Å andra sidan är depression och ångest vanligare hos äldre flickor på samma sätt som utagerande beteende är vanligare hos pojkar oavsett adhd-diagnos.

    Färre flickor än pojkar får b0ehandling med läkemedel.

    –Jag ser det som ett problem, sen är det klart att man helst skulle vilja att barnen inte behövde medicinera alls. Men medicinen hjälper mot koncentrations- och uppmärksamhetsproblem och sådana problem har flickorna precis lika mycket som pojkarna. Det är den huvudsakliga orsaken till att de presterar sämre i skolan, inte hyperaktiviteten, säger Svenny Kopp.

    Även när det gäller annan behandling, som kognitiv beteendeterapi eller föräldraträning, så får flickorna och deras familjer det i mindre utsträckning än pojkarna.

    Idag vet man att svårigheterna med adhd inte automatiskt växer bort. Många har kvar symtom i vuxen ålder, även om överaktiviteten avtar med åren och man lär sig att hantera svårigheter.

    –Grovt räknat kan man säga att en tredjedel har kvar en del symtom i vuxen ålder, en tredjedel har så stora besvär att de har kvar diagnosen och hos en tredjedel försvinner symtomen, säger Björn Kadesjö.

    Ibland har i debatten förts fram att adhd blivit en ”slaskdiagnos”, att barn får diagnosen på felaktiga grunder när det egentligen handlar om andra problem.

    –Det är en vulgär syn på det, så har man under åren tyckt även om utbrändhet. Så fort det blir en samhällsdebatt kan vem som helst ha synpunkter på de här människorna, säger Björn Kadesjö.

    Men han tycker det är viktigt att uppmärksamma risken för att diagnos sätts på felaktig grund.

    –När kunskapen och förväntningar på diagnos har ökat så är det en risk att området hanteras slarvigt och att man inte genomför bedömningar på ett adekvat sätt. Det finns ett stort behov av riktlinjer så att diagnostisering sker på ett konsekvent sätt över hela landet.

    Många barn har fått diagnosen adhd de senaste åren och kunskapen ökar. Men när det gäller vuxna med diagnosen är kännedomen hos allmänheten mindre. Det finns inte heller så mycket forskning. Idag är det många vuxna som söker psykiatrin först i samband med att deras barn fått diagnosen eller när vardagens krav blivit dem övermäktiga.

    Susanne Bejerot, överläkare vid Norra Stockholms psykiatri vid S:t Görans sjukhus, leder en forskningsgrupp som kartlägger symtom, samsjuklighet, livsvillkor och funktionsnedsättning hos vuxna med adhd.

    –Vi har sett enorm stresskänslighet hos patienter med adhd som förvånat oss. Den här gruppen kan nog vara överrepresenterad bland dem vi kallar utbrända, säger Susanne Bejerot.

    Personer med adhd har svårt att planera, organisera och att komma ihåg. Det är brister som blir ännu mer uppenbara när man ska klara av att sköta både familj och arbete.

    Situationer som kan vara stressande för alla, till exempel att få ihop alla papper som behövs för att betala räkningar, kan för en person med adhd ge ett enormt stresspåslag.

    –För andra kan stressen vara hanterlig, men personer med adhd kan reagera med att hamna i förvirringstillstånd. Kombinationen av dåligt arbetsminne och svårighet att planera gör att de ständigt hamnar i stressituationer, förklarar Susanne Bejerot.

    I sammanställningen av de patienter som kom till psykiatrimottagningen visade det sig att var fjärde patient med adhd hade gjort allvarligt menade självmordsförsök, frekvensen var lika hög för kvinnor som för män.

    –Det var omskakande för oss. Nu får man tänka på att de här är patienter som sökt psykiatriska mottagningar och siffran är inte representativ för alla med adhd, men det visar hur mycket motgångar den här gruppen möter, säger Susanne Bejerot.

    Hon tror att kunskap om funktionshindret och tolerans är det viktigaste för att hjälpa människor med adhd.

    Typiskt för många vuxna med adhd är humörsvängningar. Många blir lätt arga, men det går fort över. De har också en tendens till depressioner som inte är så långvariga, men som ändå kan vara djupa.

    ­

    Dagens kriterier för att diagnostisera adhd är gjorda efter vad som karakteriserar adhd hos pojkar i skolåldern. Sådant som stresskänslighet, som är typiskt för vuxna, finns inte med.

    –Det är en stor brist, något måste hända här, säger Susanne Bejerot.

    Inom den nationella psykiatrisamordningen har gjorts försök att beskriva adhd-kriterier i vuxenperspektiv.

    Både hos barn och vuxna har många studier visat att många patienter har god effekt av behandling med amfetaminliknande preparat. Men när det gäller långtidseffekter av sådan behandling finns mindre dokumentation. Det kan tyckas märkligt att ge centralstimulantia till någon som är överaktiv.

    –För barn brukar jag förklara att deras bromsar fungerar dåligt, vi behöver något som får dem att fungera bättre. Därför behöver vi stimulera bromsarna, hjärnans exekutiva funktion, säger Björn Kadesjö.

    Den exekutiva funktionen kan beskrivas som de centrala kontrollprocesser som svarar för planering, organisation, impulsreglering och integration av olika kognitiva funktioner. Centralt för exekutiva funktionerna är arbetsminnet som gör att vi kan hålla flera saker i huvudet samtidigt.

    Forskning visar att ärftliga faktorer spelar störst roll för uppkomsten av adhd, men också olika riskfaktor och påfrestningar under graviditet och förlossning har viss betydelse. Men vad som orsakar symtomen är inte slutligt fastställt.

    Många med adhd kan behöva hjälp att förenkla och strukturera vardagen, till exempel hjälp att göra dags- och veckoplanering, organisera sin ekonomi och få tips hur man kommer ihåg möten och kommer i tid. Adhd kan se mycket olika ut hos olika personer och därmed också hjälpbehovet.

    –Adhd är ett väldigt brett paraply med många problemkomplex. Inom en snar framtid kommer vi att kunna skilja ut undergrupper med olika prognos, olika problemprofil och olika behov av hjälp. Både undergrupper som kan definieras utifrån symtom, men även sådana som kan definieras utifrån neuropsykologiska tester, säger Björn Kadesjö.

    Mer psykologi svd.se
    Annons
    Annons
    X

    Många flickor med adhd klarar att sitta still i skolan, men inte att koncentrera sig.

    Foto: COLOURBOX.COM Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X