Vem bryr sig om två nigerianer?

Under strecket
Publicerad
Annons

Det är den sista september i år, en småregnig höstmorgon hos Migrationsverket i Solna. John och Esther Oche Omale ska få svar på sin asylansökan efter att ha väntat i nästan ett år. De kom hit för att jobba, men har blivit flyktingar. Migrationsverket vill skicka hem dem trots att de kommer från Zaria i närheten av Kaduna i norra Nigeria, där nya upplopp startade för ett par veckor sedan. Kyrkor brändes och människor dödades. I upploppen år 2000 tvingades John fly. Han säger att muslimerna försökte döda honom eftersom han är pingstpastor och hade jobbat med evangelisation. Esther gömde sig i huvudstaden Abuja.

På Migrationsverket tar Mia Ekborg emot. Hon förklarar att hennes enda uppgift är att meddela beslutet och betonar att det inte är hon som fattat det. Eftersom John och Esther inte törs lita på de tolkar Migrationsverket kan erbjuda, måste Mia Ekborg själv översätta till engelska. Lite stapplande, men fullt begripligt läser hon beslutet.
Avslag!
Två människor sjunker ihop inför mina ögon, trots att de förvarnats av sin advokat om att det skulle bli avslag. De bekräftar att de förstått beslutet, men visar med hela sitt kroppsspråk att de inte fattar någonting alls. Avslag?
Skälet är att de inte är flyktingar, inte enligt lagens bokstav. De skulle, menar beslutsfattarna, kunna bo i den södra delen av Nigeria, den kristna delen.
Esther stirrar tomt framför sig. Redan i asylförhöret i våras sa hon att "muslimerna har kontaktpersoner överallt som gör att de kan få tag på dig".
John har svårt att kontrollera sin ilska:

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons