Annons

Vem bryr sig om Lucifer och Mortimer?

En gång hjälpte den Victoria Benedictsson och systrarna Brontë att bli tagna på allvar. I dag är den ett trött pr-knep i en desperat bokbransch. SvD:s Annina Rabe gör upp med pseudonymen – ett litterärt fenomen på dekis.

Under strecket
Publicerad

Döljer sig Daniel Sjölin bakom pseudonymen Michael Mortimer?

Bild 1 av 5

Systrarna Bronte använde pseudonymer.

Bild 2 av 5

Carl-Johan Vallgren ger ut sin roman under namnet Lucifer.

Bild 3 av 5

Mary Ann Evans är mest känd för sin livslånga pseudonym George Eliot.

Bild 4 av 5

Författaren JK Rowling

Bild 5 av 5

Finns det någon som ligger sömnlös på nätterna och undrar vem den mystiske Michael Mortimer är? Jag talar om det nya stora – i alla fall enligt förhandsreklamen–namnet i den äventyrsbaserade spänningsgenren, aktuell med debutromanen ”Jungfrustenen”. En bok som gjord för utlandslansering på bred front, att bli nästa stjärna i det svenska genrelitteraturundret. Bakom pseudonymen sägs dölja sig en författare ur det ”finlitterära” skrået, förmodligen ytterligare någon stackars fattig sate som längtar efter de stora ekonomiska framgångarna.

Paret Ahndoril/Keplers succé har rört upp blandade känslor i den litterära världen, och av författarkollegor kommenteras deras tilltag ömsom med en ton av förakt, ömsom med beundran. Å ena sidan: denna uppenbara
sell out, denna anpassning efter en allt tuffare bokmarknad på konstens bekostnad. Å andra sidan, den lockande tanken: kan väl de så kan väl jag...

Annons
Annons
Annons