Annons
X
Annons
X

Vem äger ditt DNA?

Genpatent har länge varit en kontroversiell fråga. Men efter att ett domslut i USA omkullkastat patenträttigheterna till de mutationer som kodar för aggressiv bröstcancer har debatten blossat upp igen. Kanske är det inte en slump att detta sker samtidigt som tekniken för att läsa av vårt DNA går allt snabbare och blir allt billigare.

Professor Robert Langer, till höger, tror att genpatent behövs för att företagen ska vara beredda att investera. Det är dessutom den isolerade formen man får patent för, och den förekommer inte naturligt, menar han. Här ses han tillsammans med några studenter, från vänster: Albert Kwon, Balaji Sridhar, Marilyn Galindo och Hidde Tonegawa. Ett nytt domstolsutslag i USA och nya testmetoder har fått debatten om patenträttigheterna har fått nytt bränsle.
Professor Robert Langer, till höger, tror att genpatent behövs för att företagen ska vara beredda att investera. Det är dessutom den isolerade formen man får patent för, och den förekommer inte naturligt, menar han. Här ses han tillsammans med några studenter, från vänster: Albert Kwon, Balaji Sridhar, Marilyn Galindo och Hidde Tonegawa. Ett nytt domstolsutslag i USA och nya testmetoder har fått debatten om patenträttigheterna har fått nytt bränsle. Foto: ROB SCHUMAN, DNA GUIDE

INNOVATION | PATENT

När Lisbeth Ceriani, en ensamstående mamma från Massachusetts på den amerikanska östkusten, fick återfall i bröstcancer ville hon testa om hon hade en aggressiv, ärftlig variant. Men det visade sig att hennes sjukförsäkring inte täckte så dyra undersökningar. Att skicka ett prov till Myriad Genetics, det amerikanska företag som fått patent på att sekvensera och analysera samtliga genvarianter av BRCA1 och BRCA2 som kodar för en aggressiv cancer, kostar över 20000 kronor.

Myriads genpatent försvårade därmed Lisbeth Cerianis tillträde till sin genetiska information. Detta fick henne att tillsammans med flera andra kvinnor, forskare och medborgarrättsrörelsen American Civil Liberties Union stämma det amerikanska patentverket och Myriad. Åtalet byggde huvudsakligen på att gener inte är patenterbara eftersom de förekommer naturligt; de är en upptäckt och inte en uppfinning.

Till mångas
förvåning vann man i domstol. I våras dömde den federala domaren Robert W Sweet att patentet inte kan anses gälla med motiveringen att den här typen av patent vilar på advokaters trixande att gå runt förbudet med direkta patent mot DNA:et i våra kroppar, men som i praktiken åstadkommer just det.

Annons
X

Ändå är det ett faktum att hela 20 procent av människans gener är patenterade i USA.

Professor Robert Langer vid MIT (Massachusetts Institute of Technology), i Boston leder Langer Lab, världens största akademiska biomedicinteknik-lab med över 100 medarbetare. Han är ett tungt namn inom amerikansk bioteknik, tillsammans med labbet har han över 700 beviljade och ansökta patent, och han drar det sedvanliga försvaret för genpatent.

– Man får inte patent på själva genen. Patentet ges på en renad och isolerad form, för ett visst ändamål. Det förekommer inte naturligt och är därför patenterbart. Om man till exempel kunde hitta en mutation som kodar för hög sannolikhet att utveckla alkoholism, så är den gensekvensen patenterbar. Eller som i det nu aktuella fallet med Myriad där man funnit att BRCA1/2 verkligen innebär en hög risk att utveckla cancer.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I en annan dynamisk bransch, informations- och databranschen spelar patent en mycket mindre roll, och i telekombranschen finns en tradition av att byta patent och överenskommelser som innebär att patent- kostnaderna begränsas för alla aktörer, till ömsesidig nytta.

    Varför skulle inte det kunna fungera i läkemedels- och bioteknikindustrin?

    – Någon form av genpatent behövs, svarar Robert Langer. Bioteknik- och läkemedelsforskning kostar enorma summor. De som investerar måste ha en ärlig chans att tjäna tillbaka pengarna. Utan patent tror jag att utvecklingen skulle bromsas och färre vara beredda att gå in i dessa högriskprojekt.

    Nu är FoU-budgeten på många telekomföretag i paritet med läkemedelsbolagens, men trots detta menar Robert Langer att det som i första hand behövs är ett nytt regelverk som begränsar den amerikanska sedvänjan att stämma företag på väldiga belopp så fort man har en chans.

    Läkemedelsindustrin lever under ett hårt tryck, utöver stämningsrisken går många patent för mediciner kring breda folksjukdomar, som högt blodtryck och diabetes, ut inom de närmaste åren. Dessa kassakor kommer då att ersättas av billigare, betydligt mindre lönsamma preparat. Sammantaget finns en nervositet och försiktighet som gör investerarna, och företagen själva, starka tillskyndare av patent.

    Samtidigt förändras
    spelplanen också av en allt billigare och snabbare gensekvensering. Nya, ultrasnabba sekvenseringsmaskiner utvecklas hela tiden, och bereder i sin tur mark för nya företag som testar DNA från ett salivprov för några tusen kronor. Men den forskning som identifierar vilka genvarianter och mutationer som kan härledas till olika sjukdomar är fortsatt fruktansvärt dyr. Det pressar bioteknik- och läkemedelsbolagen ytterligare och kan mycket väl komma att påverka deras affärsmodeller.

    Strängt taget spelar det knappast någon roll hur det går med Myriads patent för BRCA1/2. Myriad har överklagat och ärendet beräknas komma upp i högre instans under nästa år. Fällande dom eller inte, domstolens beslut kommer i praktiken att överspelas av den tekniska utvecklingen.

    Med lättillgängliga och billiga DNA-tester kommer Myriad inte att kunna ta drygt 20000 kronor för att koda förekomsten av BRCA1/2.

    Men hur kan företag som svenska DNA-Guide och amerikanska 23andMe (det något underliga namnet hänför sig till människans 23 kromosompar) erbjuda BRCA1/2 test? Gör de sig inte skyldiga till patentintrång då?

    George Church, professor i genetik vid Harvard och en av pionjärerna bakom kartläggningen av den mänskliga arvsmassan, är också vetenskaplig rådgivare till 23andMe. Han säger att det inte finns någon licens och att Myriad i princip skulle kunna åtala 23andMe, men knappast lär göra det eftersom många, vare sig de testar positivt eller negativt för BRCA1/2, kommer att vilja ha det bekräftat av Myriad också. 23andMe testar nämligen bara för tre mutationer, men det finns flera hundra kända, och Myriads test kollar alla.

    – Inom svensk sjukvård har vi testat för BRCA1/2 i 15 år, utan licens, berättar Åke Borg, professor i experimentell onkologi vid Lunds universitetssjukhus, där de flesta testerna görs.

    Vad händer då med företag som Myriad, som har monopol på vissa gentester, när sekvenseringen blir allt billigare samtidigt som den fångar upp allt fler mutationsvarianter?

    När gentester plötsligt blir tillgängliga på bred front kan det bli praktiskt omöjligt för Myriad och andra att upprätthålla sina patent.

    Gentester på sjukhuslab, vårdinrättningar och privata företag kommer att bli vardagsmat redan inom något eller några år spår både George Church och Åke Borg. Men trots den uppenbara användningen inom sjukvården är den här utvecklingen kontroversiell och inte enbart av godo. Hur ska vi hantera en 17-procentig risk att få cancer, eller 40-procent risk att få alzheimers? Hur kommer det att påverka oss, vår självbild och kroppsuppfattning? Det tar Innovation upp nästa måndag, den 8 november.

    Annons
    Annons
    X

    Professor Robert Langer, till höger, tror att genpatent behövs för att företagen ska vara beredda att investera. Det är dessutom den isolerade formen man får patent för, och den förekommer inte naturligt, menar han. Här ses han tillsammans med några studenter, från vänster: Albert Kwon, Balaji Sridhar, Marilyn Galindo och Hidde Tonegawa. Ett nytt domstolsutslag i USA och nya testmetoder har fått debatten om patenträttigheterna har fått nytt bränsle.

    Foto: ROB SCHUMAN, DNA GUIDE Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X