Vaxtavlor redovisar slavhandeln i detalj

Detalj Gustave Boulanger målning ”Slavmarknaden" från 1886.
Detalj Gustave Boulanger målning ”Slavmarknaden" från 1886.

Hur ser beläggen ut för slavhandel under antiken? Har vi tulltariffer, försäljningsdokument, skriftliga auktionsvittnesbörd och liknande källor? Eller vilar alla vetenskapliga resonemang på vaga indicier?

Publicerad
Annons

Vi har gott om källor, och även en mindre redogörelse för dessa skulle sluka större utrymme än det finns tid och plats för i denna blogg. Ett par exempel får räcka.

Det första exemplet stammar från provinsen Dacia i nuvarande Rumänien. Dacia var visserligen en av romerska rikets yttersta utposter, men trots detta har vi konkreta belägg för att legionärerna och deras officerare förde med sig såväl slavar som slavhandelspraxis hit. År 1855 påträffades ett antal vaxtavlor i Verespatak i Transsylvanien, vilka stammar från mitten av 100-talet e Kr I skattgömman av skrifter fanns flera dokument som i detalj redovisar kommersen med slavar. Nedanstående exempel är typiskt för materialet. Observera närvaron av en garant: i enlighet med den romerska kontraktslagen måste säljaren åtföljas av en sådan – en ”andre säljare” – som säkerhet. ”Andre säljarens” uppgift var att garantera att den vara som såldes, i det här fallet en kvinna, inte var defekt.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons