Annons

Vätgas en del av Toyota

Vätgas och fossilfri el går hand i hand – och är en viktig del i att lyckas med elektrifieringen.

Det innebär också att tillgången på vätgas kommer öka i framtiden.

Bränsleceller är avgörande för att utnyttja vätgasen, ett område Toyota är ledande inom.

Christian Kielberg
Foto: Christian Kielberg

Även om vätgasens egenskaper knappast är något nytt, har den i jakten på lägre utsläpp fått något av en renässans. Vätgasen har länge använts som bränsle och insatsvara inom främst kemi- och raffinaderi-industrin och då tillverkats från fossila bränslen. Men i framtidens elektrifierade samhälle har vätgasen fått en ny roll kopplat till dess förmåga som energibärare. Vid stora elöverskott, från till exempel vindkraft, kan den förnybara elen omvandlas till vätgas för att åter bli el när behovet ökar. På så sätt kan vätgasen, tillsammans med batterilagring, lösa ett av energibolagens största bekymmer; att lagra el.

Vätgasen är också det som ska möjliggöra framställningen av fossilfritt järn och stål i det kända Hybridprojektet, ett samarbete mellan LKAB, SSAB och Vattenfall. Genom att använda fossilfri vätgas som ersättning för kol, ska utsläppen från tillverkningen omvandlas från koldioxid till rent vatten.

Många gröna vätgasprojekt

Men hur skapas då fossilfri eller grön vätgas och hur blir den till el? Processen för att framställa grön vätgas kallas för elektrolys och innebär att vattenmolekyler klyvs genom att använda el, resultatet blir vätgas och syre. När sen vätgasen ska omvandlas till el behövs en energiomvandlare. Det är här bränslecellen kommer in i bilden där, enkelt uttryckt, vätgasen möter syre och blir till el och värme, med vatten som enda rest.

Allt det här har inneburit att vätgasen pekats ut som central i arbetet mot ett fossilfritt samhälle. Till exempel har EU lanserat ett bidragspaket på över 4 000 miljarder kronor fram till 2030 som ska gynna satsningar kopplat till vätgas och är något som redan gett resultat; i Sverige ska företaget REH2 bygga 24 vätgastankstationer till 2025 och i projektet Nordic Hydrogen Corridor ska ytterligare 8 vätgastankstationer byggas till 2023. Runt om i Europa pågår flera projekt. Flygplanstillverkaren Airbus utvecklar ett vätgasdrivet flygplan och tågtillverkaren Alstom har redan ett vätgaståg klart.

En möjliggörare för grön energi

Fredrik Wigelius, försäljningschef på Toyota, berättar om den stora potentialen för vätgas i Toyotas videoserie Beyond Zero. Han menar att vätgasen kan bli bryggan mellan sommarens elöverskott från vindkraft till vintern då behovet av el är större.

– Det är ett bränsle som är väldigt, väldigt intressant för framtiden, i alla möjliga applikationer. Vi behöver mest el på vintern här uppe i Norden och då står ofta tusentals vindkraftverk stilla. Att då istället producera vätgas från elöverskottet som vi inte kan få ordentligt betalt för från vindkraft under sommaren skulle kunna ge oss ett lagringsbart elektrobränsle som är lätt att transportera och som vi kan omvandla till el på vintern, till både bilar och tunga fordon som drivs av bränsleceller men även el till bostäder och el för att ladda batteribilar, säger han i avsnittet där vätgasens roll i elektrifieringen diskuteras.

Christian Kielberg
Foto: Christian Kielberg

Vätgas en viktig del i Toyotas arbete

För Toyota är vätgas en del av framtiden och en viktig del i företagets löfte om att nå Beyond Zero, det vill säga en värld bortom nollutsläpp. Företaget har utvecklat bränsleceller i över 20 år för transportsektorn och nyligen lanserades en bränslecellsmodul som kan monteras i bilar, bussar eller lastbilar och även anslutas till en stationär generator. Vätgasbilen Mirai som släpptes 2014 finns nu i en ny version med en räckvidd på upp till 65 mil efter bara fem minuters tankning. Den som är nyfiken på modellen kan boka en Mirai i Stockholm genom Toyotas mobilitetstjänst KINTO Share.

Foto: Christian Kielberg
Annons
Detta är en annons från Toyota, den är inte skriven av journalisterna på SvD:s redaktion.