Annons

Per Högselius:Vart tog den bildade ingenjören vägen?

Alfred Nobel har blivit sinnebilden för den humanistiskt bevandrade vetenskapsmannen och uppfinnaren.
Alfred Nobel har blivit sinnebilden för den humanistiskt bevandrade vetenskapsmannen och uppfinnaren. Foto: TT

Är det en slump att hälften av alla ingenjörsutbildade riksdagsledamöter tillhör Sverigedemokraterna? Det är inte osannolikt att det finns ett samband mellan bildningens förlorade status på de tekniska högskolorna och den övertro på enkla lösningar som präglar samtiden.

Under strecket
Publicerad

Det sägs ofta att Sverige är ett ”ingenjörsland”. Termen används förvisso sällan av ingenjörerna själva; det är i kulturdebatten den dyker upp. Bilden av Sverige som ett teknikens och ingenjörskonstens förlovade rike ställs där slentrianmässigt mot en annan (dröm)bild av vårt land, sådant det skulle kunna vara, om nu inte ingenjörerna, som man tycks mena, fått härja fritt: ett rike där kultur, humaniora och bildning regerar. 

Men måste dessa båda bilder verkligen stå i motsatsförhållande till varandra? Så här i Nobelpristider är det ju svårt att undgå hur naturvetenskap och teknik möter samhällsfrågor och litteratur. På Nobeldagen står de ju faktiskt där intill varandra på Konserthusets scen: den uppburna författaren – den bildade humanisten, som med sina böcker fått oss att omvärdera våra liv och se oss själva som människor i nytt ljus – intill fysiker, kemister och medicinska forskare vars märkliga upptäcker revolutionerat den mänskliga tillvaron. Vem var det som pekade på en djup klyfta mellan dessa ”två kulturer”? 

Annons
Annons
Annons