X
Annons
X

”Vårt kortsiktiga arbete rår inte på psykiska ohälsan”

Det finns tyvärr inga tecken på att de tio senaste årens enskilda satsningar har lyckats motverka ökningen av psykisk ohälsa. Denna kvartalspolitik kommer i bästa fall bara att åstadkomma temporära positiva effekter för en liten skara personer och i sämsta fall skapa oöverskådliga systemfel, skriver Kerstin Evelius, avgående nationell samordnare.

Läs mer om Debatt om psykiatriska vården
Jag önskar en tioårig strategi inom området psykisk hälsa med ett övergripande, gemensamt politiskt mål, skriver debattören.
Jag önskar en tioårig strategi inom området psykisk hälsa med ett övergripande, gemensamt politiskt mål, skriver debattören. Foto: Martina Holmberg/TT, Martina Huber/Regeringskansliet

Psykisk ohälsa är vår största samhällsutmaning. Det finns många, det är jag medveten om, men jag påstår att just detta är vår absolut största på kort och lång sikt. År 2030 kommer psykisk ohälsa att vara den största sjukdomsbördan i så gott som hela världen, enligt WHO. Den psykisk ohälsan ökar hos barn och unga på ett sätt som den inte gör i våra grannländer, och psykisk ohälsa drabbar tidigt i livet vilket riskerar att skapa ett livslångt lidande för dem som drabbas och stora kostnader för välfärdsstaten. Från 2009 fram till i dag har utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet mer än fördubblats, från 7 till nästan 15 miljarder kronor och står i dag för 70 procent av kostnaderna för sjukfrånvaron. Åtta av tio som beviljas aktivitetsersättning har en psykiatrisk diagnos. Psykisk ohälsa kostar nu samhället totalt över 200 miljarder kronor varje år, nära 5 procent av BNP. Och vi ser ingen förändring till det bättre.

Jag önskar en tioårig strategi inom området psykisk hälsa med ett övergripande, gemensamt politiskt mål, skriver debattören.

Foto: Martina Holmberg/TT, Martina Huber/Regeringskansliet Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X