Annons

”Vårt kärleksliv har ibland känts teknologiserat”

LIV I PROVRÖR. I Sverige föddes förra året omkring 4 000 barn efter konstgjord befruktning. Den nya reproduktionstekniken innebär förstås nya möjligheter – men också nya problem. Att bli med barn i gynekologstolen frestar på.

– Den första delen av behandlingen var som att åka med ilfart rakt in i klimakteriet. Jag har nog aldrig mått så psykiskt dåligt. Jag var övertygad om att jag aldrig skulle bli mamma och tappade helt lusten att leva, säger Jessica Blom.

Uppdaterad
Publicerad
Längtan efter barn. Just nu kretsar det mesta i Jessica Bloms och Niklas Larssons liv kring tanken på ett barn. Förra året misslyckades deras första provrörsbefruktning. Om någon månad gör de sitt andra försök – det sista som landstinget betalar. Eventuella försök därefter får de själva bekosta med 25 000 kr.
Längtan efter barn. Just nu kretsar det mesta i Jessica Bloms och Niklas Larssons liv kring tanken på ett barn. Förra året misslyckades deras första provrörsbefruktning. Om någon månad gör de sitt andra försök – det sista som landstinget betalar. Eventuella försök därefter får de själva bekosta med 25 000 kr.

Livets innersta i ett litet glaskärl. Hans tvättade spermier och hennes utplockade ägg. Sammanförda i laboratoriet med hjälp av modern reproduktionsteknik. I väntan på att föras in i hennes livmoder.

Längtan efter barn. Just nu kretsar det mesta i Jessica Bloms och Niklas Larssons liv kring tanken på ett barn. Förra året misslyckades deras första provrörsbefruktning. Om någon månad gör de sitt andra försök – det sista som landstinget betalar. Eventuella försök därefter får de själva bekosta med 25 000 kr.

Bild 1 av 2
Foto: OLA TORKELSSON Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons